Putin hyllar döda: Inbördeskrig stoppades

Dödade soldater hedras som hjÀltar, medan upprorsmakarna fÄr lÀmna landet utan straff. Rysslands president Vladimir Putin har samlat militÀrer och poliser till ett hyllningstal i Kreml. Enligt honom förhindrade de ett ryskt inbördeskrig.

Rysslands president Vladimir Putin vid talet i Kreml pÄ tisdagen.

Rysslands president Vladimir Putin vid talet i Kreml pÄ tisdagen.

Foto: TT

Ryssland2023-06-27 12:42

Vid en ceremoni pÄ Katedraltorget i Kreml i Moskva beskriver Putin de nÀrvarande militÀrerna, sÀkerhetsstyrkorna och poliserna som "sanna försvarare av fÀderneslandet", enligt statliga mediers rapportering.

– . . . Som i ett svĂ„rt lĂ€ge för landet stod sida vid sida med sina kamrater i vĂ€gen för oroligheter som oundvikligen hade resulterat i kaos, sĂ€ger Putin.

– Ni stoppade i praktiken ett inbördeskrig.

Med pÄ torget var bland andra den omstridde försvarsministern Sergej Sjojgu, vars avgÄng krigsherren Jevgenij Prigozjin och Wagner-myteristerna krÀvde.

Tiotal döda

En tyst minut har hÄllits för de ryska soldater som dödades vid Wagnerstyrkornas uppror. SÄ vitt kÀnt var flera av dem piloter som satt i militÀrhelikoptrar som sköts ned pÄ rysk mark.

– De tvekade inte och fullföljde sina order och militĂ€ra plikter pĂ„ ett hedersamt vis, sĂ€ger Vladimir Putin, dock utan att specificera hur mĂ„nga som dödades.

Inofficiella uppgifter berÀknar att 12 eller 13 soldater dödades totalt.

Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin har gÄtt ut och beklagat detta, men försvarat sig med att de sköt tillbaka nÀr de blev anfallna.

Flera mer hökaktiga kommentatorer i Ryssland har krÀvt att Prigozjin och andra Wagnerledare straffas med kraft för detta, men enligt den uppgörelse som ingicks med Kreml pÄ lördagskvÀllen fÄr de i stÀllet straffrihet och fri lejd till grannlandet Belarus.

För lite gehör?

Upprorsmakarna hade inget som helst stöd hos det ryska folket, om man ska tro Putin. Det motsÀgs av bilder frÄn bland annat Rostov-vid-Don i lördags kvÀll, dÀr Wagners soldater och ledaren Jevgenij Prigozjin applÄderades av en del samlade mÀnniskor pÄ gatorna medan de Äkte dÀrifrÄn.

De hade inte heller nÄgot stöd i de militÀra leden, anför Putin vidare. Vissa bedömare har sett det som en anledning till att upproret stoppades i nÀrheten av Moskva, att det inte var tillrÀckligt mÄnga soldater som bytte sida. Men det framhÄlls Ä andra sidan att Wagner kunde ta över en militÀrbas nÀra Ukraina och resa i konvoj genom Ryssland utan tillnÀrmelsevis sÄ mycket motstÄnd som hade kunnat vÀntas.

Putins presstalesperson Dmitrij Peskov avfÀrdade tidigare under tisdagen alla spekulationer om att presidentens stÀllning försvagats efter myteriet och marschen mot Moskva. Den har inte drabbats alls, pÄstod Peskov.

Inga frÄn fronten

Det ryska nationalgardet Rosgvardijas högste chef Viktor Zolotov tog över scenen efter Vladimir Putin och sade sig vara sÀker pÄ att Wagnerstyrkorna aldrig hade lyckats inta Moskva. Han tillÀgger att Kreml kommer att se till att gardet inom kort har tillgÄng till egna stridsvagnar.

Enligt Vladimir Putin behövde inga militÀra styrkor kallas hem frÄn fronten i Ukraina i lördags.

Fakta: SĂ„ styrs Ryssland

Makten i Ryssland ska enligt författningen delas mellan presidenten och regeringen, parlamentet och rÀttsvÀsendet, men i praktiken ligger merparten av makten hos presidenten.

Presidenten utser premiÀrminister och tillsammans med premiÀrministern alla andra ministrar. Denne utser ocksÄ de högsta domarna, riksÄklagaren, riksbankschefen och Àr överbefÀlhavare samt högst ansvarig för alla departement och myndigheter som sysslar med inre och yttre sÀkerhet.

Parlamentet, eller den federala församlingen, bestÄr av underhuset statsduman och överhuset federationsrÄdet. Helt oberoende oppositionskandidater utesluts i regel frÄn valen och president Vladimir Putin har ytterst sÀllan problem att fÄ igenom sin vilja i kamrarna.

Putin vann sitt första presidentval Är 2000 och övertog tidigt stora befogenheter frÄn federationens mÄnga guvernörer. 2008 hindrade grundlagen honom frÄn att stÀlla upp i valet en tredje gÄng pÄ raken. DÄ tog den nÀra förtrogne premiÀrministern Dmitrij Medvedev över presidentposten, varpÄ Putin blev premiÀrminister.

2012 valdes Putin till Rysslands president igen och sedan valdes han om 2018. Enligt dÄvarande regler skulle han inte fÄ stÀlla upp igen i presidentvalet 2024, men grundlagen skrevs om efter en ifrÄgasatt folkomröstning Är 2020 och tidigare mandatperioder slutade dÄ att rÀknas sÄ att Putin kan sitta till och med Är 2036.

KĂ€llor: Landguiden/UI, Nationalencyklopedin

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!