Schweizare röstade för ny klimatlag

VĂ„ren var 1,5 grader varmare Ă€n normalt i Schweiz – dĂ€r glaciĂ€rerna smĂ€lter i rask takt. Det kan vara en av anledningarna till att en majoritet av schweizarna stĂ€ller sig bakom en ny klimatlag.

Schweiz glaciÀrer hÄller pÄ att smÀlta bort. Arkivbild.

Schweiz glaciÀrer hÄller pÄ att smÀlta bort. Arkivbild.

Foto: Jean-Christophe Bott/AP/TT

Schweiz2023-06-18 08:59

Hela 59 procent av vÀljarna röstade för den nya lagen, som krÀver att Schweiz minskar sitt beroende av importerad olja och gas och i stÀllet ökar och anvÀndningen av grönare och mer inhemska alternativ.

Den schweiziska glaciologen Mattias Huss skriver pÄ Twitter skriver att han Àr "vÀldigt glad över att klimatvetenskapens argument hörsammades".

I söndagens andra folkomröstning stödde schweizarna ocksÄ förslaget pÄ att införa en global minimiskattesats pÄ 15 procent för multinationella företag. 78,5 procent av vÀljarna röstade för den lagen.

Valdeltagandet i de tvÄ folkomröstningarna var cirka 42 procent.

Greenpeace: Ökar tryggheten

Innan det slutgiltiga valresultatet presenterades uttalade sig miljöorganisationen Greenpeace i Schweiz positivt:

– Det hĂ€r innebĂ€r att mĂ„let att uppnĂ„ nettonollutslĂ€pp Ă€ntligen kommer att vara förankrat i lag. Det ökar tryggheten i att planera framĂ„t och gör sĂ„ att vĂ„rt land kan gĂ„ mot ett slut för fossila brĂ€nslen, sade Georg Klingler, organisationens.klimat- och energiexpert.

Schweiz glaciĂ€rer hĂ„ller pĂ„ att smĂ€lta bort i alarmerande takt. Och i Ă„r var vĂ„ren dessutom varmare Ă€n vanligt, 1,5 grader över genomsnittet jĂ€mfört med perioden 1961–1990, enligt meteorologiska institutet SRF Meteo.

Nu importerar Schweiz omkring tre fjÀrdedelar av sin energi, inklusive olja och gas. Den nya klimatlagen krÀver att landet minskar sitt beroende av importerad olja och gas.

Enligt lagförslaget ska dessutom drygt 3 miljarder schweizerfranc, motsvarande 36 miljarder kronor, avsÀttas för att hjÀlpa företag och privatpersoner att minska anvÀndningen av fossila brÀnslen.

Partier nÀstan eniga

Lagen innebÀr ocksÄ att Schweiz förbinder sig juridiskt vid Ätagandet att nÄ noll nettoutslÀpp av planetvÀrmande vÀxthusgaser till Är 2050.

NÀstan alla stora partier stÀllde sig bakom lagförslaget, förutom högerpopulistiska SPV som Àr landets största parti och som har drivit pÄ för folkomröstningen.

Partiet menar att mÄlet att uppnÄ klimatneutralitet inom drygt ett kvartssekel i praktiken innebÀr ett förbud mot fossila brÀnslen. Det hotar, hÀvdar SPV, tillgÄngen till energi och kommer att leda till skyhöga elrÀkningar för hushÄllen.

I ljuset av Rysslands krig i Ukraina har allt fler höjt rösten för att Schweiz ska minska sitt beroende av utlÀndska energikÀllor. Kritiker frÄn bÄda lÀger pekar dock pÄ att lagförslaget inte sÀger nÄgot om varifrÄn den gröna el som man vill att konsumenterna ska anvÀnda ska komma.

Fakta: Folkomröstningar i Schweiz

Schweiz Àr en starkt decentraliserad demokrati dÀr centralmakten Àr ovanligt svag. Det gÀller dels i förhÄllande till de 26 kantonerna (delstaterna), dels i förhÄllande till medborgarna som kan riva upp regeringsbeslut genom folkomröstningar.

Folkomröstningar Àr obligatoriska nÀr det gÀller författningsÀndringar och beslut om huruvida landet ska ansluta sig till överstatliga organ eller sÀkerhetsorganisationer (till exempel Nato).

Folkomröstningar kan ocksĂ„ hĂ„llas pĂ„ begĂ€ran, genom sĂ„ kallade medborgarinitiativ: om minst 100 000 schweizare krĂ€ver folkomröstning om författningen hĂ„lls en sĂ„dan, och om minst 50 000, eller Ă„tta kantoner, vill rösta om nya federala lagar och förordningar blir det sĂ„. Medborgarna har dĂ€rmed en form av vetorĂ€tt.

Möjligheten till folkomröstning utnyttjas allt oftare. Schweizarna röstar fyra gÄnger om Äret i federala frÄgor, medan antalet omröstningar pÄ regional och lokal nivÄ varierar kraftigt. Samtidigt har deltagandet sjunkit och ligger nu i allmÀnhet pÄ runt 40 procent, vilket innebÀr att en minoritet av vÀljarna kan avgöra viktiga frÄgor. RöstrÀttsÄldern Àr 18 Är.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!