Vita hjälmarna: Räddningsarbetet farligare nu

Det pratades om ett fredspris i Alfred Nobels ära.

De cirka 3 000 frivilligarbetare i organisationen Vita hjälmarna som har räddat tiotusentals personer i krigets Syrien hyllades som hjältar när stora delar av världens blickfång låg på Syrien för några år sedan.

Det var då. Nu känns det som om omvärlden glömt Syrien, säger Mousa Zidane, kommunikationsansvarig för Vita hjälmarna, som också går under namnet Syrian civil defense.

– Vi blir attackerade i stort sett varje dag, säger han på en knastrig telefonlinje inifrån Idlib, det rebellkontrollerade området i nordvästra Syrien som regelbundet attackeras i regimens eller Assadallierade ryska offensiver.

Farligare vapen

Även om kriget trappats ned på flera fronter jämfört med när det var som värst i mitten av 2010-talet pågår stridigheter fortfarande, främst i de områden som staten ännu inte tagit tillbaka kontrollen över.

Vita hjälmarnas främsta arbete består fortfarande i att leta efter överlevare i rasmassor som följer bomberna, rädda de som räddas kan och ge de avlidna en värdig begravning. Men sedan organisationen grundades för drygt sju år sedan har en pandemi dragit in över världen. Nu varvar Vita hjälmarnas Twitterkonto rapporter om nya flyganfall med siffror kring hur många som har avlidit med covid-19.

Nästan 300 frivilliga från Vita hjälmarna har mist livet under kriget, de senaste dödades för bara några veckor sedan. De flesta dödas under så kallade dubbla attacker, det vill säga en andra attack som genomförs när hjälporganisationer kommit för att rädda liv efter ett första angrepp, berättar Zidane.

– Räddningsoperationerna är farligare nu. Dubbla attacker har alltid varit en av de största riskerna för oss, men i år har Ryssland och regimstyrkorna börjat använda laserguidade missiler, ofta med Vita hjälmarna som måltavla, säger han.

Den senaste tidens attacker kommer samtidigt som diktatorn Bashar al-Assad framgångsrikt närmat sig flera regionala ledare, i ett försök att återetablera relationerna som sargats under det drygt tio år långa inbördeskriget.

Dödade skolbarn

För Layla Hasso, som arbetar med den syriska barnrättsorganisationen Hurras är grannländernas närmanden en skymf.

– Vi har dödats i över tio års tid, våra barn har dött. Och nu säger man sig vilja hitta en politisk lösning, säger hon via länk från andra sidan gränsen i Turkiet.

Att arbeta med humanitära frågor i rebellkontrollerade områden som Idlib innebär att regimen ser en som motståndare. Därför är det säkrare att sköta kommunikationen för barnrättsorganisationen från utlandet, berättar Layla Hasso.

Attacken i staden Ariha i södra Idlibprovinsen den 20 oktober beskrivs som en av de värsta på länge. Minst 13 personer dödades, däribland en lärare, tre små pojkar och en flicka på väg till skolan som ligger nära granaternas nedslagsplats. Assadregimen eller dess ryska allierade är de enda som har tillgång till de flygvapen som användes i attackerna.

Föräldrar: Stäng skolorna

I ett öppet brev riktat världens ledare vädjar 182 lärare i nordvästra Syrien om hjälp. Enligt dem har åtta attacker riktats mot skolorna i nordvästra Syrien under 2021.

"Minst 55 barn har dödats de senaste fyra månaderna av Syriens och Rysslands regeringar, nästan ett barn varannan dag", skriver lärarna och ber omvärlden kräva ansvar från regimerna.

Layla Hasso är övertygad om att bombningarna av området nära skolan är en medveten strategi för att skrämma alla som befinner sig i Idlibprovinsen.

Föräldrar i området har efter attackerna uttryckt önskan om att skolorna ska stänga. "De kommer inte bomba våra barn om det inte finns några skolor öppna", säger föräldrarna enligt Hasso.

– Barn dödas på väg till skolan, som ska vara en av de tryggaste platserna som finns. Om inte det räcker för att få omvärlden att reagera, vad ska då krävas? säger hon.