"Sverige ses som PKK:s största stöd i Europa"

Sveriges Natoansökan Ă€r mycket omskriven i Turkiet – och de flesta turkar Ă€r emot ett svenskt medlemskap i alliansen. Det menar den inflytelserika turkiska professorn Huseyin Bagci.
–För mĂ„nga hĂ€r Ă€r bilden att Sverige Ă€r ett paraply för PKK och YPG, sĂ€ger han.

Turkiets utrikesminister MevlĂŒt Cavusoglu, till höger, och Sveriges utrikesminister Ann Linde (S), till vĂ€nster, vid en spĂ€nd presskonferens i Ankara i oktober 2020.

Turkiets utrikesminister MevlĂŒt Cavusoglu, till höger, och Sveriges utrikesminister Ann Linde (S), till vĂ€nster, vid en spĂ€nd presskonferens i Ankara i oktober 2020.

Foto: Burhan Ozbilici/AP/TT

Turkiet2022-06-10 07:48

De mÄnga turerna kring Sveriges Natoansökan skapar inte bara rubriker i Sverige. Svensk politik har Àven fÄtt stort utrymme i turkiska medier.

Det berÀttar Huseyin Bagci, chef för Turkiets utrikespolitiska institut (DPE) och en av landets mest inflytelserika röster inom internationella relationer.

– Mitt intryck Ă€r att majoriteten av turkarna Ă€r emot ett svenskt Natomedlemskap. I varje fall anser de att regeringen gör rĂ€tt i att blockera ansökan just nu, sĂ€ger han till TT.

Tona ned kritik

Bagci tar upp ett exempel i turkisk inrikespolitik: För ett Är sedan uppmanade regeringen tv-kanaler med kopplingar till Muslimska brödraskapet att tona ned sina kritiska inslag mot Egyptens president Abd al-Fattah al-Sisi. Det efter att relationerna mellan Ankara och Kairo förbÀttrats.

– Det Ă€r en Ă„terkommande diskussion att ifall Turkiet ska utesluta grupper pĂ„ grund av politik, sĂ„ kan Sverige ocksĂ„ göra det, sĂ€ger han.

Samtidigt understryker han att Sverige generellt Àr ett respekterat land i Turkiet, som ses som ett föredöme vad gÀller bland annat demokrati och mÀnskliga rÀttigheter.

HÀtsk ordvÀxling

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) har ett vĂ€ldigt dĂ„ligt rykte i Turkiet, fortsĂ€tter Bagci. För ett och ett halvt Ă„r sedan hamnade hon i en hĂ€tsk ordvĂ€xling med sin turkiska motpart MevlĂŒt Cavusoglu, efter att ha sagt att hon uppmanar Turkiet att dra sig tillbaka frĂ„n Syrien.

Att "anvĂ€nda ordet uppmana pĂ„ det sĂ€ttet i diplomati Ă€r nedlĂ„tande", sade Cavusoglu – varpĂ„ Linde svarade: "Jag hoppas bara att alla i Turkiet har möjligheten att uttrycka sina Ă„sikter lika öppet som utrikesministern gör".

Enligt Bagci Àr detta nÄgot det fortfarande pratas om i Turkiet och som har stört landets president Recep Tayyip Erdogan personligen.

– Även om det inte nödvĂ€ndigtvis Ă€r sant Ă€r det förankrat hos mĂ„nga i den turkiska opinionen att Sverige Ă€r PKK:s största stöd i Europa. Det intrycket började med Ann Lindes uttalande, och har förstĂ€rkts under de senaste veckorna, sĂ€ger Bagci.

Kan ta flera mÄnader

Samma bild Äterges i de stora turkiska tidningarna, enligt professorn. DÀr sprids en bild av att Sverige konsekvent försvarar och frÀmjar PKK och YPG.

Turkiet har blockerat bÄde Sveriges och Finlands Natoansökningar. Men enligt Huseyin Bagci Àr det framför allt Sverige som Àr det stora huvudbryet för Ankara, dÀr Finland ses som mindre problematiskt och mer samarbetsvilligt.

Vad gĂ€ller framtiden ser Bagci positionerna som lĂ„sta – sĂ€rskilt efter att regeringen meddelat att avtalet med den politiska vilden Amineh Kakabaveh om ett fördjupat stöd till det syriskt-kurdiska sjĂ€lvstyret PYD stĂ„r fast.

Hans prognos Àr att Sverige till slut kommer att slÀppas in in i alliansen, men att det kommer att ta flera mÄnader. Bagci ser det inte som troligt att lÀnderna har kommit överens nÀr Nato hÄller toppmöte i Madrid i slutet av juni.

– Ju mer Stockholm insisterar pĂ„ sin sak sĂ„ kommer Ankara att sĂ€ga nej. Det kommer nog att ta till efter Sveriges val i höst för det hĂ€r att lösas, sĂ€ger han.

Fakta: PKK, PYD och YPG

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mÄl var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angrÀnsande delar av grannlÀnder.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för sjÀlvstÀndighet.

PKK Àr terrorstÀmplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 berĂ€knades runt 45 000 mĂ€nniskor ha dödats under 30 Ă„rs strider mellan turkisk militĂ€r och PKK.

I Syrien har motstÄndet mot terrorrörelsen IS till stor del utgjorts av Syriens demokratiska styrkor (SDF), som domineras av den kurdiska YPG-milisen.

Sverige, USA och EU klassar inte YPG som terrorister, men Turkiet likstÀller YPG med PKK. SÄvÀl regeringsföretrÀdare som statligt kontrollerade medier benÀmner dem som en och samma entitet.

YPG Àr den vÀpnade grenen av PYD, som Àr det största politiska partiet bland syriska kurder.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!