Trevande signaler efter spÀnt Ukrainamöte

Positionerna var lÄsta nÀr stormakterna USA och Ryssland möttes om Ukraina. Teckentolkare vÀntade pÄ signaler om kompromiss och dialog, men fick inte mycket.
–Jag tycker inte att situationen Ă€r hopplös, sade ryske representanten Sergej Rjabkov.

BitrÀdande utrikesministrarna Wendy Sherman frÄn USA (till vÀnster) och Sergej Rjabkov frÄn Ryssland (till höger) vid mÄndagens möte i GenÚve.

BitrÀdande utrikesministrarna Wendy Sherman frÄn USA (till vÀnster) och Sergej Rjabkov frÄn Ryssland (till höger) vid mÄndagens möte i GenÚve.

Foto: Denis Balibouse/AP/TT

Ukraina2022-01-10 05:00

MĂ„ndagens möte i GenĂšve i Schweiz hölls mellan Rysslands vice utrikesminister Sergej Rjabkov och USA:s dito Wendy Sherman – startskottet för en vecka i diplomatins tecken, dĂ€r Ryssland ocksĂ„ ska trĂ€ffa företrĂ€dare för försvarsalliansen Nato och Organisationen för sĂ€kerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Under mÄndagens samtal, som pÄgick frÄn tidig morgon till sen eftermiddag, kom USA enligt Wendy Sherman med förslag pÄ ömsesidiga handlingar som skulle kunna lÀtta pÄ spÀnningarna.

– Vi kom med en rad idĂ©er om hur vĂ„ra tvĂ„ lĂ€nder ska vidta ömsesidiga Ă„tgĂ€rder som bĂ„de skulle vĂ€rna vĂ„ra sĂ€kerhetsintressen och öka den strategiska stabiliteten.

"SvÄra" samtal

Men Sherman sĂ€ger att hon Ă€ven pĂ„ nytt varnade Ryssland för det höga pris en militĂ€r invasion skulle innebĂ€ra och uppmanade landet att dra tillbaka de tiotusentals – enligt vissa bedömare omkring 100 000 – soldater landet har i grĂ€nstrakterna mot Ukraina, en varning hon sĂ€ger sig inte ha fĂ„tt svar pĂ„.

– Men jag tror att vi alla vet svaret. Vi var mycket tydliga med att det Ă€r svĂ„rt att föra konstruktiv, produktiv och framgĂ„ngsrik diplomati utan en nertrappning, sĂ€ger Sherman enligt nyhetsbyrĂ„n AFP till journalister efter mötet.

Hennes motpart Sergej Rjabkov sÀger att samtalen var "svÄra".

– De var vĂ€ldigt professionella, djupa och specifika, men utan att svĂ€va ut för lĂ„ngt – allt för att undvika diskussioner om nĂ„gra avgörande frĂ„gor. Vi fick intrycket att USA tar de ryska förslagen pĂ„ stort allvar och har övervĂ€gt dem noga.

Stridslinje utlagd

I mĂ„nader har den ökade ryska truppnĂ€rvaron vid grĂ€nsen till Ukraina utgjort en avgörande fara för europeisk sĂ€kerhet – och fred. Framtiden för Donetsk och Luhansk i Ukraina, dĂ€r strider rasat i Ă„ratal i den av Ryssland regisserade konflikten, Ă€r ocksĂ„ avgörande för stridslinjen mellan Ryssland och militĂ€ralliansen Nato.

Den ryske presidenten Vladimir Putins hÄllning har varit jÀrnhÄrd, liksom hans bundsförvanter inom ryska försvars- och utrikesdepartementet.

Parallellt med mötet i GenÚve hölls under mÄndagen ett möte mellan en av Ukrainas bitrÀdande premiÀrministrar, Olha Stefanisjyna, och representanter för de 30 Nato-lÀnderna vid militÀralliansens högkvarter i Bryssel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg laddar för egna samtal med Ryssland i Bryssel pÄ onsdag och var inne pÄ samma spÄr som Wendy Sherman.

– Om det ska vara en meningsfull dialog mĂ„ste hĂ€nsyn ocksĂ„ tas till vĂ„r oro, sĂ€ger Stoltenberg pĂ„ en kort presstrĂ€ff i Bryssel inför mötet i GenĂšve.

Ingen kompromiss

Samtidigt upprepar han Natos tydliga linje.

– Vi kommer aldrig att kompromissa om att alla lĂ€nder i Europa har rĂ€tt att vĂ€lja sin egen vĂ€g. Det Ă€r upp till Ukraina och de 30 Nato-ledamöterna att avgöra nĂ€r Ukraina Ă€r redo för medlemskap. Ingen annan har nĂ„got att sĂ€ga till om, fastslĂ„r Stoltenberg.

Ett stopp för ytterligare Nato-utvidgning ingÄr annars i den kravlista som Ryssland lagt fram och som vÀstrepresentanter och Ukraina anser vara fullstÀndigt orimlig.

– Rysslands krav kan inte ses som en förhandlingsposition. Angriparen har ingen rĂ€tt att stĂ€lla krav förrĂ€n de ryska stridsvagnarna tagits bort frĂ„n den ukrainska grĂ€nsen, sĂ€ger ukrainska Stefanisjyna i Bryssel.

Bakgrund: Konflikten i Ukraina

Ukraina skakades vintern 2013—2014 av vĂ€xande protester mot att den dĂ„varande starkt RysslandsvĂ€nlige presidenten Viktor Janukovytj vĂ€grade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens vĂ„ldsamma försök att kvĂ€sa demonstrationerna vĂ€ckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes.

Att den vÀstvÀnliga oppositionen tog makten vÄllade i sin tur vrede pÄ ryskt dominerade Krim. Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omÀrkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, dÀr en majoritet av invÄnarna pÄstods vilja tillhöra Ryssland i stÀllet för Ukraina. Folkomröstningen erkÀndes varken av Ukraina eller vÀst.

För första gÄngen sedan andra vÀrldskriget hade dÀrmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. OmvÀrldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrÀtten och flera internationella avtal.

Snart Àgde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade DonbassomrÄdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i stÀder i lÀnen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av bevÀpnade mÀn med stöd frÄn ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behÄlla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister "folkomröstningar" om sjÀlvstÀndighet frÄn Ukraina.

Delar av de tvÄ lÀnen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nÀra koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.

Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rÀtt till Krim, med hÀnvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militÀrer och företag.

Över 13 000 mĂ€nniskor har dödats i konflikten, dĂ€ribland tusentals civila.


Fakta: Rysslands krav pÄ Nato

HĂ€r Ă€r nĂ„gra av de krav – av Ryssland kallade ”sĂ€kerhetsförslag” – som Ryssland vill att Nato och USA ska gĂ„ med pĂ„:

* Utesluta ytterligare Nato-utvidgning, inklusive att Ukraina blir medlem i militÀralliansen.

* Inte tillföra fler styrkor och vapen till lÀnder som blivit medlemmar i Nato efter 1997 (det vill sÀga samtliga lÀnder frÄn det forna östblocket).

* Inte genomföra Nato-insatser i Ukraina, Östeuropa, Kaukasien och Centralasien.

* Inte starta USA-baser i lÀnder som tidigare ingÄtt i Sovjetunionen och inte Àr med i Nato.

Dessutom föreslÄs bland annat att Ryssland och USA gemensamt ska enas om att inte placera kÀrnvapen utanför det egna territoriet, inte beteckna varandra som motstÄndare, inte utbilda andra lÀnder i hantering av kÀrnvapen och inte placera bombplan eller fartyg i omrÄden dÀr de kan anfalla motparten.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om