Svårt göra Kinas bitcoinboom grön

Bitcoins värde har ökat kraftigt under det senaste året. Stegringen har drivits på av att välkända företag som Tesla har börjat acceptera valutan som betalningsmedel.

Men bakom varje digital transaktion döljer sig förbrukning av fysiska resurser. För att skapa nya virtuella "mynt" och verkställa överföringar krävs kraftfulla datorer som slukar omfattande mängder el.

Den så kallade bitcoin-brytningen ger intäkter vilket lett till att nya datahallar poppat upp som svampar ur jorden – inte minst i Kina. Investerare har delvis lockats av billig el och tillgång till mark på landsbygden. Men också av närheten till fabrikerna som producerar de avancerade kretsar som krävs.

Omkring 75 procent av den datorkraft som används för att driva det globala bitcoin-systemet beräknas komma från maskiner i Kina. Och en stor del av den el som datorerna slukar – runt 40 procent – kommer från kolkraftverk, enligt en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Inom några år

Hittills har bitcoin-brytarna kunnat verka relativt fritt, utan några betydande regleringar från myndigheterna.

– Beslutsfattare i Kina måste bedöma om den här verksamheten innebär några ekonomiska fördelar för Kina och om det är okej att en så stor andel av bitcoin-verksamheten bedrivs där, säger Dabo Guan, professor vid Tsinghuauniversitetet i Peking och en av forskarna bakom rapporten, till TT.

Det är svårt att säga någonting säkert om bitcoin-industrins framtid eftersom valutan är så pass volatil.

Men om den nuvarande utvecklingen håller i sig kan investeringarna i Kina väntas nå en topp inom några år. Utan statliga ingripanden kan industrin 2024 bli Kinas tionde värsta sektor vad gäller koldioxidutsläpp, enligt rapporten. Bitcoin-utsläppen i Kina skulle då motsvara den totala klimatpåverkan från exempelvis Tjeckien eller Qatar.

Flyttar vidare

Branschens miljöpåverkan måste även mätas i alla de maskiner som i den hårda konkurrensen uppgraderas och byts ut i en rasande takt – vilket innebär ny resursförbrukning och växande avfallshögar.

– Man kan inte bara titta på elanvändningen utan måste se till hela produktlivscykeln. Vi har mer än tillräckligt med avfall som det är, säger Dabo Guan.

Forskarna ser en möjlighet att minska kryptosektorns framtida utsläpp något: genom att styra dess verksamhet mot regioner med överskott av vattenkraft. Så sent som i mars meddelade myndigheterna i kolrika Inre Mongoliet att man planerar att kasta ut de elslukande bitcoin-brytarna, sedan regionen misslyckats med att nå mål om årlig energiförbrukning.

Kryptojätten Bitmain uppgav nyligen att företaget flyttar verksamhet från Inre Mongoliet till regioner med mer vattenkraft, såsom Yunnan, rapporterar AFP.

"Gör ingen skillnad"

Tekniken bakom kryptovalutor har flera fördelar och förutspås av många spela en viktig framtida roll i en alltmer digital ekonomi. Flera centralbanker håller på att ta fram egna varianter, inspirerade av de privata kryptovalutorna.

Enligt Kinas klimatmål ska landet nå en topp i utsläppen 2030 och bli koldioxidneutralt till 2060. Man har påbörjat en omfattande utbyggnad av förnybara energikällor. Men kolkraftens andel av den totala energikonsumtionen var i fjol fortfarande 56,8 procent.

– Så länge du har kolkraft kvar i Kina så spelar det ingen roll om du förlägger de här datacentren till områden med vatten-, sol-, eller vindkraft. Det har ingen påverkan på de totala utsläppen, säger Karl Hallding, forskningsledare vid tankesmedjan Stockholm Environment Institute.