Resultatet i UNT:s undersökning visar att åtta av tio Uppsalabor har högt förtroende vården som bedrivs på Akademiska. Enligt Mio Fredriksson, hälso- och sjukvårdsforskare på Uppsala universitet, är det främst vårdpersonalens förtjänst.
– Hälso- och sjukvårdspersonalen utgör en slags förtroendebuffert mot de problem som uppkommer organisationen. De problem som det rapporteras om i vården handlar ofta om en organisatorisk problematik som gäller tillgänglighet, bristande resurser eller underbemanning. I Uppsala är det nog också så att nästan alla känner någon som jobbar på Ackis. Man vet att de är professionella och gör ett så gott jobb som möjligt, även under problematiska förhållanden, säger Mio Fredriksson.
17 procent av de svarande i undersökningen säger att de inte tror eller är tveksamma till att Akademiska kan erbjuda en högkvalitativ vård, enligt Mio Fredriksson är den siffran hög även om det inte finns tidigare undersökningar att jämföra med.
– Det är väldigt viktigt att arbeta med att förändra den siffran. Det vore intressant att titta närmare på vilka som är i den gruppen och hur de motiverar sina val. Men tidigare har man sett att människor som har haft kontakt med vården är oftast nöjda med professionen. Det är vägen till vården som upplevs som krånglig med köer och remissproblematik, säger hon.
De senaste åren har allmänheten kunnat se vårdpersonal protestera mot dåliga löner och dåliga arbetsvillkor. Mycket personal har slutat, vilket kan ha påverkat förtroendet både positivt och negativt.
– Om personal protesterar offentligt är det förstås allvarligt för de som styr organisationen. Men det visar samtidigt att personalen sätter ner foten om de inte känner att de kan ge en bra vård och det kan nog påverka förtroendet för vårdpersonalen positivt, säger Mio Fredriksson.
Det finns ändå faktorer som skulle kunna bryta det generellt höga förtroendet för vården, en sak skulle kunna vara Akademiskas ansträngda ekonomi.
– Är ekonomin ansträngd enskilda år och man visar att man klarar av att vända det påverkar det nog inte mycket. Men är ekonomin ansträngd under långa perioder och allmänheten upplever att det leder till att personalen inte kan göra ett bra jobb eller vara professionella så kan det påverka. Om principen vård efter behov rubbas kan det också sänka förtroendet. Om folk kan gå före i kön på grund av position eller genom att betala för att gå före så kan det sänka förtroendet, säger Mio Fredriksson.