I Heby kommun röstade bara 37 procent av innevånarna i EU-valet 2009. I Uppsala över 53 procent. Skillnaderna inom Uppsala kommun var ännu större, upp till 40 procentenheter mellan den valkrets som röstade minst och mest.
Vaksala-Jälla valkrets hade det lägsta valdeltagandet. Området präglas av landsbygd med åkrar och hästgårdar. Göran Sveningsson i Halmbyboda har bott här i tio år. Han är i full färd med att snickra ett hönshus på tomten.
Här röstade bara 31 procent av innevånarna i förra EU-valet. Men Göran Sveningsson tillhör dem.
– Jag har alltid röstat och jag kommer att göra det i år också. Jag vet inte så mycket om sakfrågorna, men jag tycker ändå att man måste visa intresse så att politikerna känner att vi bryr oss, säger han.
Det inre arbetet i EU är viktigt för honom - att makthavare från olika länder kan komma överens och samarbeta. EU:s ekonomi är också viktig.
– Jag brukar rösta på samma parti som jag röstar på i riksdags- och kommunval. Jag har inga speciella andra frågor, säger Göran Sveningsson.
Ett stycke ned på vägen är Marika Jansson ute på en powerwalk inför Blodomloppet som går av stapeln i Uppsala den 20 maj, fem dagar före EU-valet.
– Jag röstar och de flesta jag känner gör det också. Folk som låter bli känner kanske att de inte gör någon skillnad. Men varje röst är lika mycket värd, många bäckar små... säger hon.
Villaområdet Norby i Uppsala toppar valstatistiken. Husen ligger tätt på de lugna små gatorna och träden börjar så sakta grönska. Zlata Molander med barnen Frank och Julia Molander är på väg hem. Här röstar drygt 70 procent av innevånarna. Men inte Zlata Molander.
– Det var jätteläge sedan jag röstade i EU-valet, jag tror det var vid omröstningen om EMU. Nu hade jag inte en aning om att det är val, säger hon.
Hon tror att det beror på dålig marknadsföring och mediebevakning.
– De gör ju ingen reklam för sig. När det var kyrkoval så åkte man runt i en rosa Volvo. EU politikerna borde göra likadant.
Kommer du att rösta den 25 maj?
– Efter den här intervjun så tror jag det. Jag måste bara sätta mig in lite i valet. Jag röstar alltid till riksdag och kommun, säger Zlata Molander.
Sven Oskarsson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, tror att årets val kan göra att fler utnyttjar sin rösträtt.
– EU-valet ligger så nära riksdagsvalet. Kampanjerna som pågår nu kan ge draghjälp så att flera blir intresserade. Blir ett val lite mer spännande så går fler och röstar. Samtidigt finns en liten risk för att riksdagsvalet överskuggar EU valet och drar ner valdeltagandet, säger han.
Mediernas uppmärksamhet betyder också mycket. Bara två opinionsundersökningar har presenterats om EU-valet men nio om riksdagsvalet, trots att det avgörs först i höst.
– Man brukar tala om första och andra ordningens val. EU-valet är ett andra ordningens val som inte är lika uppmärksammat. Folk röstar ofta på samma partier som i de nationella valen - man kan säga att de följer de inrikespolitiska frågorna, säger Sven Oskarsson.
Högutbildade röstar i högre grad än grupper med lägre utbildning.
– Normen för de som går och röstar är ofta att val är en medborgerlig dygd. När den normen urholkas så är det framför allt lågutbildade som avstår från att rösta. Plikten är starkare bland högutbildade.
Det är också en förklaring till att Uppsala och Stockholm har högst valdeltagande i landet - andelen högutbildade är stort i de regionerna.
Vid EU-valet 2009 ökade röstdeltagandet med över sju procent nationellt och över nio procent i Uppsala län. I andra val brukar inte svängningarna vara så kraftiga.
– Vad det berodde på vet jag inte. Kanske hade Piratpartiet en viss effekt. Men EU-valet har bara hållits fem gånger ännu. Det blir spännande att se vad som händer den här gången, säger Sven Oskarsson.