Videon är inte längre tillgänglig
Mohamad Hassan kom till Sverige från krigets Libanon. I dag driver han egen restaurang och är toppolitiker. Språket blev hans inträdesbiljett till det svenska samhället.
– Jag blir så arg när jag ser det där, säger Mohamad Hassan och pekar ut genom sitt köksfönster ned på en parkbänk utanför Stadshuset.
Bänken är ett tillhåll för missbrukare, en av de grupper som Mohamad Hassan haft politiskt ansvar för under den gångna mandatperioden i sin roll som ordförande för den nämnd som arbetar mot sociala problem.
– Jag blir frustrerad eftersom jag vet att vi gör mycket för att hjälpa dessa människor men ändå inte lyckas med det. Och så blir jag frustrerad för att de inte tar sig ur det själva.
Mohamad Hassan kom till Sverige som 18-åring från Libanon. Efter två år på flyktingförläggning fick han sitt uppehållstillstånd och började utbilda sig till kock. Ytterligare två år senare hade han sin första anställning.
Du är en av få toppolitiker som har en egen erfarenhet av att komma hit som flykting. Vad är receptet för integration?
– Att lära sig språket så fort som möjligt och aktivt ta del i samhället. Jobb är avgörande och jag tycker att man i början ska ta alla jobb man blir erbjuden. Det är mycket lättare att få jobb om man redan har ett, än om man går arbetslös.
Mohamad Hassan tycker att både Sverige och Uppsala borde vara generösare i sitt mottagande av flyktingar. Men problemet i Uppsala är att det inte finns tillräckligt med bostäder till de som kommer.
– Vi måste bygga fler hyresrätter och det uppdraget har Uppsalahem fått, säger Mohamad Hassan.
Är inte problemet att Uppsalahem inte avsätter tillräckligt många av sina hyresrätter till flyktingar?
– Sett till antalet lägenheter bidrar Uppsalahem med många hyresrätter. Men visst, vi får se över om det borde vara fler.
I Mohamad Hassans politiska ansvar ingår även skolfrågor. För två år sedan stod han mitt i en stormig debatt om den sjunkande lärartätheten i Uppsalas gymnasier.
Innan alliansen kom till makten låg lärartätheten på 8,0 lärare per 100 elever. År 2008 hade den sjunkit till 7,1 och Mohamad Hassan hotade med att avgå om inte lärartätheten bibehölls eller förbättrades. Sedan dess har den sjunkit ytterligare.
– Jag är absolut inte nöjd med det. Det är en akilleshäl. Men jag vill påpeka att det då saknades åtta miljoner till gymnasiet och jag fick loss tolv. Tyvärr räckte inte det.
Vad lovar du nu?
– Lärartätheten är förstås viktig men jag har inte satt upp något konkret mål för lärartätheten nu. Allt handlar inte heller bara om lärartäthet utan också om hur bra och engagerade lärarna är och hur väl skolan organiseras.
Vilket är det viktigaste problemet i skolan?
– Att kvaliteten mellan Uppsalas skolor varierar så mycket. I vissa skolor har eleverna jättebra resultat och i andra sämre. De med dåligt resultat ligger inte nödvändigtvis i utsatta områden, så det handlar inte om det.
Vad har du för lösning?
– Jag tycker att vi ska bli tuffare mot skolledningar som inte fungerar. Om ett företag inte fungerar så ryker vd:n, samma sak ska kunna ske med en rektor. Men i första hand ska skolledningen såklart få stöd.
Är tuffare tag Folkpartiets melodi numera?
– Man ska inte tro att man hjälper människor bara genom att vara snäll. Att ställa krav är att visa att man bryr sig.
En viktig fråga för Folkpartiet är att höja lärarnas status. Enligt Mohamad Hassan kan man nå dit med hjälp av vidareutbildning, en lärarlegitimation och fler lektorer på skolorna. Men han kan också tänka sig att lärare vars elever når höga resultat utifrån sina egna förutsättningar, ska belönas ekonomiskt.
Vem ska se vilket jobb en lärare gör i en svår klass?
– Kommunen gör egna kontroller som kan vara ett sätt och vi har nationella prov som kan vara vägledande. Men exakt vilka mätinstrument vi ska ha får vi se.