I början av 2030-talet kommer antalet invånare i Uppsala län som är 85 år eller äldre att vara dubbelt så många som i dag.
Även om de äldre i dag är friskare än tidigare så är fortfarande den sista tiden i livet den mest vårdkrävande.
– När man lever längre hinner man få andra typer av sjukdomar. Vissa problem, som hjärnsvikt, det vill säga demens, muskelsvikt och skelettsvikt kommer oavsett hur väl man sköter sig, säger Mikael Köhler, verksamhetschef för geriatriken vid Akademiska sjukhuset.
Tidigare grovt räknades det sista levnadsåret som det mest vårdnadskrävande. Nu har den perioden förlängts till närmare två år.
Men det är enligt Mikael Köhler inte givet att det är just geriatriker, det vill säga specialister på äldres sjukdomar, som behövs i framtiden. Det handlar om hela teamet runt patienterna med sjukgymnaster, arbetsterapeuter och farmaceuter.
Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Uppsala, säger att vården måste organiseras om.
– Vi kommer inte att kunna bedriva vården på samma sätt som i dag. Det blir alldeles för dyrt att bara skala upp den. Då kommer vi inte att klara uppdraget, säger hon.
Den här demografiska utmaningen är en av ingångsparametrarna för Göran Stiernstedt, som just nu för region Uppsalas räkning utreder hur framtidens vård ska se ut. Han säger att en nyckelfråga är att få samarbetet mellan landsting och kommuner att bli bättre.
– På många håll ägnar man sig åt extrem gränsdragning och ett svarte petter-spel om kostnaderna mellan kommun och landsting. På de ställen där man lyckas få till ett bra samarbete handlar det om personer och ledarskap som förmår att säga att vi har en gemensam uppgift och att gränsdragningen inte fungerar. Det kommer ändå aldrig att bli rättvist in på sista öret.
Och både för ekonomin och patienterna gäller det att hitta rätt nivå på omhändertagandet.
– Den dyraste vården du har är sjukhusen. Och på sjukhus ska man bara göra det som kräver sjukhusets resurser. Hårdrar man det är också sjukhusen en farlig plats. Det är här det finns resistenta bakterier. Det är ingen bra vård att ligga kvar på sjukhusen om man inte behöver det.
Vård i hemmet är något som kommer att bli vanligare i framtiden. Och det kan vara bättre att bygga upp en organisation som ger stöd hemma till patienter som skrivs ut från sjukhuset snarare än att skapa fler korttidsplatser för utskrivningsklara patienter, enligt Göran Stiernstedt. I hemmiljön är det också lättare att göra en bedömning av det fortsatta vårdbehovet, särskilt för de patienter som har någon form av demens och som kan bli förvirrade av sjukhusmiljön.