Logga in
Logga ut
Vädersponsor:

www.unt.se/schackbloggen

Schackbloggen

I Uppland spelas schack på snart sagt varenda skola. Schackfyran har många hundra deltagare varje år och ca 250 lärare och fritidsledare har utbildat sig för att använda schack i undervisningen. Dessutom finns i Uppsala en av Sveriges äldsta schackklubbar, och både klubben och många enskilda spelare hör till de bästa i Sverige. UNT har en över hundraårig tradition av regelbunden schackbevakning. I UNT:s schackblogg kommer vi att skriva om schack i alla former, om barn och vuxna, om bredd och elit, från i dag och historien, från Uppland, Sverige och resten av världen!

Bloggen är en extern blogg utanför UNT:s utgivaransvar.

Salo Flohr och hans besök i Uppsala

Uppsala Året var 1939 och andra världskriget stod för dörren. Världen skälvde och schacket var i mångt och mycket en spegel av den katastrof som förestod. Europas schackspelare hade just avslutat den åttonde olympiaden i Buenos Aires och vissa valde att stanna och avvakta läget i Argentina, medan andra begav sig över Atlanten hemåt. Vissa spelare hade aldrig åkt till Argentina och Salo Flohr var en av dem. Orsaken var enkel. Han hade inget land att representera längre eftersom Tjeckoslovakien var upplöst efter den nazityska invasionen samma år.

Flohr befann sig därför på flykt i Europa. Efter segern i Kemeri-turneringen i mars 1939 så var Flohr, som SvD så korrekt beskrev det, ”Schackmästare utan hemland”.  Vart skulle han ta sig? Han hade en inbjudan till storturneringen i Margate i april, men kunde ändå få svårt att erhålla engelskt inresetillstånd. Från och med 1 april 1939 krävde nämligen britterna visum för tjeckoslovakiska medborgare.  Sverige hade också återinfört viseringsplikten för tjeckiska medborgare men redan hösten 1938.  Räddningen blev att vända sig till det svenska konsulatet i Riga och få tillstånd att tillfälligt vistas i Sverige i avvaktan på inresevisum till Storbritannien.

Efter en ny turnering i Bournemouth augusti 1939 så hopade sig stormmolnen över Europa på allvar. Strax innan turneringen var slut hade Hitler invaderat ytterligare ett land: Polen. Storbritannien förklarade krig och de utländska spelarna ombads att lämna landet så snabbt det gick. Salo och hans fru Rajsa bordade omgående Svenska Lloyds fartyg T/S Britannia den 2 september och båten nådde Göteborgs hamn den 4 september.

När Salo och Raisa anlände till Göteborg i september 1939 påbörjas en halvårslång vistelse i Sverige. Vi ska inte följa alla hans turer för att försörja sig och försöka få stanna utan lägger fokus på hans två besök i Uppsala 1939 och 1940. Två simultaner hölls hos Upsala Allmänna Schacksällskap och som förste och hittills ende utlänning erhöll Flohr ett hedersmedlemsskap i sällskapet. Vi ska i slutet av artikeln också presentera en liten överraskning i form av ett simultanparti mot en annan schackkändis.

I SSFs styrelse diskuterades i oktober 1939 hur förbundet kunde: ”draga fördel av stormästarnas nödtvungna uppehåll i Sverige” och då avsågs både Flohr och hans kollega i landsflykt från Österrike, Rudolf Spielmann. Sättet att göra det på skulle vara genom simultaner och tävlingar mot svenska elitspelare. Sålunda anställdes Flohr formellt av SSF hösten 1939 med uppdrag att besöka klubbar och distrikt i landet för en förutbestämd avgift om 50-60 kronor för simultanföreställningar samt helinackordering för både stormästaren och hans fru. I både TFS och i cirkulärbrev till klubbarna spreds erbjudandet och en resplan för Flohr lades fast.

Till Upsala Allmänna Schacksällskap (UASS) skulle Flohr komma efter att sekreteraren Emil Streiffert hade förhandlat med SSF. Flohrs rundtur var visserligen bestämd på förväg, men Uppsala som ju ligger på bekvämt reseavstånd från Stockholm lyckades ändå få till stånd ett besök. Staden blev den sista anhalten på Flohrs långa turné och simultanen spelades i klubblokalen på Fyristorg på kvällen den 5 december 1939 med ett begränsat antal platser. Resultatet betraktades av skribenten Richard Enström i UNT som ytterst gott med 26 segrar och 7 remier: ”Flohrs utomordentliga skärpa och precision i partianläggningarna trots den enorma utgångsfarten, då han faktiskt småsprang runt borden”. Han menade att Flohrs uppvisning var ”det finaste som visats här i den vägen”.

Säkerligen ansågs besöket lyckat av UASS eftersom Flohr faktiskt kom ytterligare en gång till staden. Nästa turné genom landet styrde också kosan mot Uppsala som tog emot stormästaren på kvällen den 28 november 1940. Något färre hade slutit upp denna gång och den svårslagne stormästaren fick, vid sidan av 21 segrar, inregistrera två nederlag mot korrspelaren Harald Malmgren och Th. Andersson. Tack vare sitt spela och fina uppträdande i Uppsala ståtar nu Salo Flohr med sitt namn i UASS förteckning av hedersmedlemmar.

Slutligen: I databaser finns få simultanpartier inkluderade så jag vågar påstå att 99 procent av er som läser detta inte har sett följande fina parti av Harald Malmgren, Uppsalaspelaren som nästan blev korrvärldsmästare trots svår sjukdom. Här möter han Salo Flohr i november 1939 med de vita pjäserna och ger stormästaren en liten fin lektion i hur man spelar Yates-varianten i Spanskt!


[Vit "Malmgren, Harald"]
[Svart "Flohr, Salo"]
1. e4 e5 2. Nf3 Nc6 3. Bb5 a6 4. Ba4 Nf6 5. O-O Be7 6. Re1 d6 7. c3 O-O 8. d4
b5 9. Bb3 Bg4 10. d5 Na5 11. Bc2 Ne8 12. h3 Bh5 13. Nbd2 Nb7 14. Nf1 Nc5 15.
Ne3 Bg6 16. Nf5 Bf6 17. g4 h5 18. Kg2 Bh7 19. b4 Nd7 20. Rg1 Nb6 21. Kh2 hxg4
22. hxg4 Nc4 23. Rg3 g6 24. Ne3 Nxe3 25. Bxe3 Bg7 26. Qg1 f6 27. Rh3 Rf7 28.
Qg3 Bf8 29. Kg2 a5 30. Nh4 axb4 31. cxb4 Ra3 32. Bb3 Qa8 33. Rah1 Re7 34. Qh2
g5 35. Nf5! Ett lysande drag som knäcker stormästaren. 

35...Bxf5 36. gxf5 Rg7 37. Rh7 Kf7 38. Qh6 Rxb3 39. axb3 Qa2 40. Qg6+ Ke7
41. Rxg7+ Bxg7 42. Rh7 Kf8 43. Bxg5 Qe2 44. Be3 Qd3 45. Qg4 Qxb3 46. Rxg7 Nxg7
47. Bh6 - Och nu tyckte Flohr att det fick räcka! 1-0

/Henrik

 

 

 

 

 

 

Schackmonopolen Tierp

Uppsala Tierp on my mind

Upplands framgångsrikaste schackspelare genom tiderna är utan tvivel Börje Jansson, men han har märkligt nog konkurrens i detta avseende av en annan spelare från Norduppland - eller för att vara litet mer specifik - från schackmetropolen Tierp!

Börje är på ett beundransvärt sätt still going strong trots att han ju passerat 70-årsstrecket. Den gångna hösten har han sålunda hemför såväl DM-titeln för Uppland som KM-segern för UASS - för vilka gånger i ordningen är det oklart om han på rak arm själv kan uppge! Han är dessutom fullständigt unik inom svenskt schack genom att vara den ende som vunnit guld i samtliga SM-kategorier: Junior-SM, Senior-SM, Veteran-SM, Blixt-SM, Snabbschacks-SM och Lag-SM! Till detta måste adderas hans drygt tio år som svensk landslagsman, bl a  med deltagande i flera Schackolympiader. I västtyska Siegen 1970 (f.ö. samma år som han blev Sverigemästare för andra gången) var han t ex med god marginal bäste svenske poängplockare (bl a med ett imponerande facit av sina möten med titelhållare: 6½ poäng på 7 partier!). I Börjes fall var och förblev schackspelandet en hobby, må vara på högsta elitnivå, men med familj och civilt yrkesliv alltid satta i första rummet. Med en annan prioritering hyser i varje fall undertecknad övertygelsen att han ganska snart hade kunnat räknas in i den illustra skaran av svenska stormästare.

Det märkliga är hur historiens trådar vävs samman med Café Lyktan i Tierp som betydelsefull knutpunkt. Det var där dåtidens livaktiga Tierps Schackklubb hade sina spelkvällar och det var där, i mitten av 50-talet, den unge bondsonen från Vallby fick sina första lärdomar i det ädla spelet, ursprungligen inhämtade hemma vid köksbordet, förfinade och utvecklade i kontakten med mer erfarna spelare. Och det var där han träffade den tidens verkligt store uppländske schackspelare, Harald Mamgren. Att denne gigant måhända i våra dagars uppländska schackkretsar fallit en aning i glömska beror alldeles säkert på att han i första hand var verksam som korrespondensspelare, en specialitet med global omfattning men som i Sverige aldrig riktigt fått den uppmärksamhet den förtjänar. Sverige har nämligen i ett historiskt perspektiv varit ett framstående land inom denna spelform, som i våra dagar totalt domineras av dragöverföring via nätet men som på Malmgrens tid ju helt handlade om traditionell postgång.

Harad Malmgren (1904-57) var verksam som lokalredaktör i Tierp för olika norduppändska tidningar samtidigt som han, delvis beroende på sviktande hälsa, alltmer kom att inrikta sin schackliga aktivitet på korrespondensschacket. Framgångarna kom i en vacker rad under 40-talet. Han blev Sverigemästae 1944, men inledde samtidigt en internationell karriär som gav många framskjutna placeringar. Höjdpunkten var förstås kvalificeringen till och det framgångsrika deltagandet i det allra första världsmästerskapet i korrespondensschack, som avgjordes under åren 1950-53. Efter att turneringen igenom deltagit i tätstriden slutade Malmgren på silverplats, enbart en halvpoäng efter segrande C J S Purdy från Australien. För sin storartade insats belönades han som förste svensk med stormästartiteln i korrespondensschack!

Tierp må i dagsläget vara en blind fläck på Sveriges schackkarta, och Café Lyktan är sedan länge försvunnet. Fortfarande borde det dock finnas utrymme för eldsjälar i Norduppland att, t ex inom ramen för skolmästerskapet Schackfyran, återskapa en del av det genuina och livaktiga schackintresse som en gång frambringade storspelare som Harald Malmgren och Börje Jansson!

Sture Olsson

Skapa problem!

Uppsala I sommar spelas SM i schack i Uppsala, och inför och under SM kommer schack att visas upp i alla möjliga former. Ett klassiskt sätt att ägna sig åt schack är att lösa schackproblem. I många dagstidningar brukar det fortfarande finnas såna avdelningar och det finns specialister som bara ägnar sig åt att skapa och/eller lösa just schackproblem.

Nu har du själv chansen att prova dina förmågor som schackproblemkompositör. Vi anordnar en tävling där alla är välkomna att vara med - läs mer här nedan och skicka in ditt bidrag!

Bilden berättar (3)

Illustrationen ovan föreställer Primus Wahlmark - en av dem som verkligen lade grunden för schacket i Uppsala. Här avbildas han med sina karaktäristiska attribut, alltså en cigarett i handen och ett askfat berdvid brädet. Man glömmer nästan bort att under huvuddelen av 1900-talet rökte man flitigt vid brädet. Askkoppen var nästan lika vanligt förekommande som kaffekoppen.

Primus var, nästan, med från starten av Upsala Allmänna Schacksällskap 1905 och fortsatte ända tills han gick bort 1955 - alltså nu för 60 år sedan. Han gjorde inte huvuddelen av sina avtryck som spelare, även om han kunde ståta med en remi mot den sovjetiske stormästaren Andor Lilienthal, utan var mer ledare inom schacket och kanske än mer schackproblemist. Ja, man skymtar en ställning på brädet som liknar ett problem eller en studie faktiskt! Titta själva, jag misstänker att vit drar och vinner.

Som ledare gjorde han ändå sig mer bemärkt som aktiv politiker och fackföreningsman. Vid sidan av att vara ledamot i riksdagen hade han uppdrag i Uppsala stadsfullmäktige och i landstinget. Vad få idag vet är att flera av de stora politikerna under seklets första hälft. Branting, Gustaf Möller, Ernst Wigforss och Per-Albin Hansson kunde ofta ses vid schackbrädet, även om just Per-Albin nog föredrog bowling och brigde mellan regeringssammanträdena. I den kretsen var Primus i sitt esse, troligen inte utan sitt askfat där heller.

/Henrik

Avslutning med chock

Uppsala I kväll hade flera av Uppsala SSS träningsgrupper avslutning i Almtunasalen. Det var 30 barn och ungdomar på plats som, förutom att äta pepparkakor, tävlade i lite opretentiösa tävlingar. 

Schackfrågesporten (med frågor som "är rutan a5 vit?" eller "Har Uppsala SSS tio svenska mästare?") vanns av Dima Shevchenko före Viktor Carlfors som båda fick julchklad med sig hem. Och sen spelades också en turnering i chock, som är ett slags schack där man spelar i tvåmannalag. Lagkamraterna har olika färg på pjäserna och de pjäser man tar av sin motståndare ger man till sin medspelare som kan sätta in dem på sitt bräde istället för att göra ett vanligt drag.

Det låter kanske krångligt, men är lätt att förstå när man väl försöker. Och det är ett jättekul spel, som många schackspelare i hela världen brukar spela. Chocktävlingen vanns av två lag som båda vann alla sina matcher - Emil A/Warg och Ludwig/Vitus. De fick boken Schackkavalkad i pris. Och ett bokpris delades också ut till det lag som hade bästa samspelet - William och Ruben.

Nu har Uppsala SSS jullov och träningarna börjar igen nästa år. Kolla gärna in Uppsala SSS hemsida om du är intresserad av att börja träna schack.

Schackjulkalender

Uppsala Det lackar ju mot jul, och under den här perioden finns en mängd mer eller mindre viktiga jultraditioner. För många barn är julkalendern en omistlig del av väntan på julen, och i år finns även en sådan för ambitiösa schackspelare.

Varje dag från 1-24 december öppnas en lucka i "Jespers julkalender" som kan lära dig något nytt om schackets hemligheter. Välkommen att kolla själv!

 

/Carl Fredrik Johansson

VI SOM BLOGGAR: Lars Falk: Schackskribent, problemist och studiekompositör. Carl Fredrik Johansson: tränar barn och ungdomar i schack på alla nivåer samt utbildar lärare i hur man använder schack i undervisningen. Henrik Malm Lindberg: spelar och skriver om schack i Uppsala, intresserad av schacket i skuggan av storpolitiken under 1900-talet. Erik Malmstig: tidigare svensk juniormästare och trefaldig vinnare av Elitserien i lagschack, intresserad av relationen mellan schack & kreativitet. Sture Olsson: UNT:s schackredaktör sedan 31 år, Internationell Mästare i korrschack.