Över hälften av landets kommuner (54 %) svarar ”ja” eller ”delvis” på frågan om de tillämpar enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar, en regel som ger nya konstverk när det byggs fastigheter och infrastruktur i offentliga miljöer.

Sigtuna svarar att kommunen inte har något beslut om enprocentsregeln men emellanåt ger uppdrag åt konstnärer. Här kan Sigtuna ta inspiration av exempelvis Göteborg som investerar minst en procent vid ny-, om- och tillbyggnationer i offentlig konst och skriver in enprocentsregeln i markanvisningar så att ansvaret för konstnärliga livsmiljöer delas mellan privata aktörer och allmännyttan.

På så sätt får kommunen en mekanism som år för år säkerställer att de offentliga rummen berikas med existentiella och konstnärliga kvaliteter.

En tredjedel av landets kommuner (30 %) svarar entydigt att de använder sig av MU-avtalet, det ramavtal som ska garantera konstnärerna skäliga villkor vid utställningar. Här återfinns kommuner som Enköping, Huddinge, Tierp, Uppsala och Värmdö. Även Sigtuna kommun bör säkerställa att konstnärer som ställer ut i kommunen får betalt både för att visa sina verk och för den arbetstid det har tagit att producera utställningen. Många kommuner erbjuder också yrkesverksamma konstnärer långtidskontrakt på ateljéer och ateljéstöd. Inte Sigtuna.

Grundlagen slår fast att den enskildes kulturella välfärd ska vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten. För att göra det lätt för politiker och tjänstemän har Konstnärernas Riksorganisation samlat goda exempel från hela landet och tagit fram tips och checklistor i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”. Vi föreslår att Kulturförvaltningen i Sigtuna tar avstamp i den och arbetar fram en handlingsplan för bild- och formkonsten, och att partierna i kommunen använder manualen inför budgeten och valet 2018. På så sätt kan Sigtuna bli en ännu mer intressant kommun att bo och verka i, och besöka.