För att kunna besöka rådhuset måste man normalt boka ett besök. Rådhuset är också ett känt ställe för borgerliga vigslar. Men 6 juni och 1 juli–1 september kommer dess dörrar att vara öppna för alla.

Sigtuna museum som sköter rådhuset förbereder sig inför detta och vill gärna locka fler turister – genom att berätta fler historier om brott och straff och visa upp de föremål som finns i huset, till exempel halsjärn, som var ett tortyrredskap.

– I dag ser man huset som det lilla guliga huset. Men det finns andra historier härifrån under tidens gång. I utställningen berättas historier om brott och straff från 1000-talet fram till idag, säger Anna Toräng, museiintendent.

Artikelbild

| Den gröna kakelugnen kommer från Lövstaholm i Uppland och sattes in på 1920-talet. Den ursprungliga kakelugnen såldes 1883 till prästgården i Sigtuna.

Tidningen besöker Sigtuna rådhus en grå och regnig vårdag, en bra dag att se på ett gammalt hus där brottslingar häktades och fick sina straff utdelade från 1700-talet fram tills 1940-talet.

– I det här rummet som förr var vaktrummet fanns två celler – en cell för män och en annan för kvinnor, där de fick sitta i väntan på dom för att komma vidare till fängelse, säger Anna Toräng.

Fångarna hade ingen toalett utan uträttade sina behov i pottor.

– På 1850-talet satt Clara Törnqvist här. Hon var gravid och födde barnet i rådhuset. Barnet togs ifrån henne, säger Anna Toräng.

Artikelbild

| I rådhussalen hänger ett antal kungaporträtt. Det finns också tortyrredskap.

Clara Törnqvist stal silver från sin arbetsgivare.

Paret Schwielers fall behandlades i rådhusrätten. Bankdirektör Schwieler och hans fru blev misstänkta för mordbrand i Sigtuna 1939 och fick ett långt fängelsestraff.

Artikelbild

| Trappan till vinden.

– Det är ett av de sista stora fallen som behandlades i rådhuset.

Förutom mördare och tjuvar var det också andra typer av brottslingar på den tiden – homosexuella, affärsägare som hållit öppet på en söndag, romer som stannat mer än tre veckor i en kommun, och människor som vägrat bli kristna.

Artikelbild

| På rådhusets vind hittades 1968 en mystisk flaska som har spår av ett mörkt ämne. Flaskan var från 1935.

Rådhuset var platsen där rådmännen beslutade om vad som skulle gälla i staden, förklarar Anna Toräng. Rådmännen hade även rollen som beslutande organ gällande straff.

– Idag finns en parkeringsplats vid Arlanda stad, Benstocken. Där hade tidigare Ärlingshundra härad sin avrättningsplats, säger hon.

Artikelbild

| Anna Toräng berättar att nattvakten ringde i rådhusklockan för att meddela att det har varit en lugn natt.

I väntan på döden fick fången sitta med benen fastlåsta i en benstock och fördes sedan till avrättningsplatsen som var synlig för folk från vägen. Sista avrättningen vid Benstocken skedde i mars 1829 – en piga halshöggs och brändes på bål efter att ha förgiftat sin husbondes fru med arsenik.

Anna Toräng visar den vackra rådhussalen där dessa mäktiga rådmän satt i sina fina stolar. Salen användes 1744 till sista rådhusrätten 1947.

Artikelbild

| Rådhuset invigdes på pingsafton 1744.

Idag är nog mycket i rådsalen sig likt som det var vid invigningen 1744.

– Det var borgmästaren Eric Kihlman som beslöt att riva det gamla rådhuset och bygga nytt på samma plats. Han ritade huset själv och inredde det här rummet. Stadens invånare bidrog med timmerstockar och pengar till bygget.

Artikelbild

Det tog fyra år att bygga klart huset. Det stod färdigt 1744 och invigdes på pingstafton. Men dagen efter, på pingstdagen, drabbades staden av en av de största bränderna som härjat i Sigtuna. Det började brinna vid Lilla torget nära dagens Sigtuna museum. Eftersom husen stod tätt och det var mycket trähus tog elden fart.

– Så man svepte in rådhuset med blöt segelduk för att hindra det från att ta eld. Den lösningen lyckades.

Sigtuna rådhus är idag en del av Sigtuna museums verksamhetsområde.

Läs även:Museets nya intendent

Läs även: Rekordår för Sigtuna museum

Läs även:Förslag: Konsertlokal vid ruinen

Läs även:Bunker för åtta blir museum