Den 10 februari fyller Margaretha Steneby Bom 75 år. Hon var en "levande" SL-app på 1960-talet.

Sigtunabygden hälsar på hos henne och hennes man Göran i deras terasslägenhet på Neptunusbacken i Märsta. Den treåriga cairnterriern Tim bor också där och umgås gärna.

Göran Steneby är pensionerad polis som har rest mycket genom sitt jobb, där han bland annat spelat kasperteater som utbildning för barn.

Artikelbild

| Margaretha och Göran Steneby Bom.

 

 

Paret har varit ihop sedan 1962. De var gamla skol­kompisar i Leksand.
– Vi lärde känna varandra när vi var cirka 19 år och gifte oss vid 23 respektive 24 års ålder, säger Göran.

Var ni inte för unga att gifta er?

– Nej, säger de båda.

Inte för den generationen, menar de.

Och äktenskapet har inte stoppat dem från att följa sina mål i livet. Han ville vara polis. Och hon ville jobba.

Hennes första jobb var på Nyman & Schultz resebyrå i Stockholm. Hon var omkring 20 år. Det var efterkrigstid, så det fanns mycket jobb, men hon fick kämpa för det hon ville syssla med. Hon fick gå igenom flera intervjuer, och fick jobbet till slut.

– Jag tror det var på grund av att min far var stins.

Stins är en stationsinspektör inom en järnvägsförvaltning. En stins var chef över en järnvägsstation och ansvarade för att delegera uppgifterna mellan stationsanställda, och förmedla information och order från trafikdirektören.

Genom pappans jobb fick Margaretha Steneby Bom tidigt lära sig om tågsträckor och tidtabeller, något som var värdefullt för resebyrån.

– Pappa tyckte det var kul att lära mig sådana saker. Så vi satt med kommunikationstabellen och pratade om den, säger Margaretha Stenby Bom.

Biljetter, priser, tider och sträckor kunde hon lätt räkna ut och hjälpa kunder med, och hon arbetade där i 20 år.

– Där var det trevligt. Resebyrån ägdes av en stor bankman. När han kom till kontoret reste alla anställda sig upp och sade "God morgon, direktör." Där fick vi bra lön, och kontoret var på ett fint ställe.

Senare blev hon nyfiken på andra typer av resor. Hon var lik sin pappa, hon ville resa. Hon jobbade som färdledare på Trivselresor på 1980-talet.

– Jag reste med grupper bland annat till Florida i USA, ett flertal gånger.

Ungefär sju-åtta gånger per år.

Göran tyckte det var roligt att hon kunde resa, framför allt då han också fick chansen att hänga med som guide.

Jobbet som färdledare var att resa från Arlanda med sin grupp till resmålet, där en annan guide väntade för att ta över. Hon reste inte tillbaka till Sverige på en gång, då man behövde vila sig på grund av jetlag.

Men resebyrån lades plötsligt ned, och de anställda fick gå på en gång. Det var ungefär samma öde som för många andra flygbolag på den tiden, och en tjänst som inte finns längre i dag.

Senare jobbade hon på Luftfartsverket på Arlanda. Hon jobbade vid check-in.

Hennes personlighet och erfarenheter inom resebranschen ledde till sista jobbet som service manager på SAS 1983-2004.

Hon visar ett tackbrev som hon har bevarat alla dessa år. Brevet är från två passagerare.

– Man har ju bara gjort sitt jobb. Och det här gör liksom att man börjar gråta att bara tänka på det här brevet, säger Margaretha Steneby Bom.

Passagerarna berättar om att alla flyg var inställda den kvällen, och just när det kändes som mest hopplöst så kom Margaretha med hjälp.

"Är du alltid så där snäll och hjälpsam, Margaretha? Vi tror det," skriver de.