– Det här leder till att de som bäst behöver utbildning har färre timmar än jämnåriga svenskfödda ungdomar på samma skola. Vilka arbetsgivare vill sedan anställa personer som varken kan svenska eller har någon utbildning? säger en god man som vill vara anonym för att skydda flyktingungdomarna.

Hon är upprörd över att dessa ungdomar inte får sin lagstadgade rätt till undervisning, trots att kommunen får både skolpeng för varje elev och statliga bidrag till utbildning av dessa ungdomar. Eleverna i en klass har den här terminen bara haft 13 timmar lärarledd undervisning per vecka, medan ett schema för svenskfödda elever på Individuella programmet brukar innehålla 20–24 timmar per vecka. Syftet med att gå Individuella programmet är att sedan kunna komma in på ett nationellt gymnasieprogram eller en lärlingsutbildning.
I ett höghus i Märsta bor tolv ungdomar som flytt ensamma till Sverige och som nu har permanent uppehållstillstånd. Flera av dem har lite långtråkigt till vardags.
– Jag brukar rita eller spela tv-spel. Ibland ordnar personalen här något som vi kan göra tillsammans när vi inte går i skolan, säger en kille som delar lägenhet med två andra ensamkommande flyktingungdomar.

De tolv ynglingarna bor i fyra olika lägenheter, men får hjälp av kommunen eftersom de inte är myndiga än.
Ungdomarna trivs på Arlandagymnasiet och är nöjda med lärarna.
Skulle ni vilja ha fler lektioner om ni fick?
– Ja, jag skulle gärna gå till skolan mer. Det är roligt att vara där, säger en av killarna.
Han tycker att det är svårt att lära sig svenska när de vistas så få timmar om dagen i skolan.
Trots flera påpekanden till kommunala tjänstemän och rektorer från gode män, personal på flyktingboenden och andra som arbetar med flyktingfrågor i kommunen så har undervisningstiden inte utökats.
Stefan Zebrowski, en annan god man, har nu anmält kommunen till Skolinspektionen.
– Utöver att ungdomarna inte har många timmar lektioner har de inte heller erbjudits modersmål samt studiehandledning på modersmålet som görs i andra kommuner, säger han.
– Skolinspektionen bör utreda hur lite undervisning man får erbjuda.

Skillnaden är stor beroende på i vilken kommun i landet ungdomarna bor.
I skollagen står att utbildningen på Individuella programmet ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningens omfattning får bara minskas om en elev begär det och styrelsen för utbildningen finner det förenligt med syftet för utbildningen.
– Men de flesta av de här ungdomarna vill inget hellre än att gå mer i skolan, säger en av de gode männen.
Hon menar att det som händer nu är att ungdomarna tappar sugen.
– De faller in i apati eller hittar på hyss. Så att inte lära dem svenska och ge dem en chans att klara sig själva efter gymnasiet är dåligt för samhället i stort.
En annan som känner igen problemet är Bo Bylund, chef vid ett boende i Sigtuna för ensamkommande flyktingungdomar som fått permanent uppehållstillstånd.
– Ungdomarna har på tok för lite tid i skolan. Speciellt de som är i 18-årsåldern behöver mer undervisning för att hinna gå klart gymnasiet och många av de här ungdomarna har mycket att ta igen redan från början, säger Bo Bylund.
Kommunerna får statliga medel tills ungdomarna fyller 21.
De svar som de gode männen fått från rektorerna på Arlandagymnasiet är att bristen på undervisning handlar om brist på lokaler, lärare med mera.
Ibrahim Khalifa (S) är ny ordförande för kommunstyrelsens utbildnings- och arbetsmarknadsutskott i Sigtuna kommun. Han säger att han först för några dagar sedan hörde talas om problemet.
– Vi måste hitta en samlad dag för dessa ungdomar. Det handlar inte bara om skolundervisning, utan också om vettiga aktiviteter och kanske praktikplatser, säger Ibrahim Khalifa.

Han har svårt att tro att problemet skulle handla om resursbrist.
– Det har gått för kort tid så jag har inte fått svar på mina frågor än. Men det är viktigt att alla elever behandlas på rätt sätt, säger Ibrahim Khalifa.
Han utgår från att alla elever får lagstadgad undervisning i skolorna i fall och att man därför inte har känt till problemet förrän man fick in ett klagomål.
– Man måste ju följa lagen och när vi fick reda på det här gav vi förvaltningen i uppgift att titta på frågan, säger Ibrahim Khalifa.