Det surrar lite lätt från bina när Kurt Oldeskog öppnar en av träbikuporna, när jag lägger handen på täckskivan känns träet förvånansvärt varmt.

– Det indikerar att äggläggningen har kommit igång. Just nu är det mellan 10 000 och 15 000 bin i samhället, när det är som mest är det mellan 60 000 och 70 000 individer. Det går i cykler. När sälgen börjar slå ut flyger bina ut för att hämta pollen som de bygger bibröd av, som föda för nya individer. Under en period nu under våren kommer bimängden minska. Det är starten för att nå toppen av antalet individerr, säger Kurt Oldeskog, ordförande för Sigtunaortens Biodlarförening.

Föreningen är belägen i Husby Ärlinghundras Hembygdsgård, strax utanför Märsta. Föreningen har varit aktiv sedan 1975, efter en sammanslagning av två tidigare föreningars och har idag 65 medlemmar.

Artikelbild

| En slunga som används för att extrahera honung.

Bin har varit en del av hela Kurt Oldeskogs liv. I dag äger han 87 bisamhällen. De tidigaste bikupsmodellerna bestod av halm och även trä. Numera är de för det mesta gjorda av plast, fördelen är att bisamhällena blir lättare att bära på.

Vanligtvis kan en drottning leva mellan tre och fem år, drönarna (manliga bin) kan leva mellan sex veckor till ett par månader, medan arbetsbina lever en kort tid under sommaren.

För att klara av vintern formas bisamhället som ett klot av individerna, årstiden är den svåraste perioden för bina.

– Biklotets storlek varierar beroende på hur varmt eller kallt det är. De trycker ihop sig. Drottningen är i mitten, arbetsbina behåller temperaturen genom att de cirkulerar och turas om vilka som sitter ytterst i klotet, säger Kurt Oldeskog.

Artikelbild

| För att klara av vintern formas bisamhället som ett klot av individerna, storleken varierar på utomhustemperaturen.

I medier har det rapporterats om bidöden, men Kurt Oldeskog anser att så inte är fallet i just Sverige.

– Men vi ska absolut vara rädda om dem. I USA har de stora problem, bina används hårt. Problemet som finns i Sverige är ett kvalster som stör bina. Det påverkar inte produkten honung, utan bina skadas. Man måste sköta dem, annars dör de. Vi behandlar bina med biologiska metoder. Får man inte bort kvalstren dör samhällena ut inom ett par år, säger han.

Artikelbild

| Kurt Oldeskog är ordförande för Sigtunaortens Biodlarförening och äger själv 87 bisamhällen.

– Ska man vara en biodlare ska man gå en kurs och få en mentor för att få en grund att stå på.

Den honung som produceras av bina kan slungas och skördas tre månader om året. Under ett år kan ett bisamhälle producera 30 kilo honung.

Artikelbild

| Några träkupor, med de mer moderna i plast i bakgrunden.

– Jag träffar många biodlare som är fascinerade över av att det rinner ut honung ur slungorna. Då kan du tänka dig vilket arbete de gör, för de tar in ungefär lika mycket nektar för att överleva själva. Hela ekosystemet bygger på dem till viss del. Tack vare bina blir det en stor pollineringseffekt. Desto längre man är engagerad i biodling desto mer fascinerande är det att se hur de klarar av människans olika nycker genom åren, säger han.

Senare i år firar Sveriges Biodlares Riksförbund 100 år och detta kommer även uppmärksammas hos den lokala föreningen i Sigtuna.

Artikelbild

I anslutning till Husby Ärlinghundra Hembygsgård kommer två bikupor ställas upp under våren. Dels vill de visa hur bin lever, men även vad människor gör i en bigård under året.

– Vi kommer ha träkupor, eftersom det passar bra med en hembygdsförening och är i enlighet med tidsandan. Runt själva jubileet kommer det finnas undervisningskupor och vi kommer även att ha evenemang av olika slag, säger Kurt Oldeskog.