Vad är hembygd? Den frågan belyser Märsta Husby Ärlinghundra hembygdsförening i utställningen ”Situation hembygd” på Stockholms läns museum.

Det är tre hembygdsföreningar från Stockholms län som av länsmuseet valts ut till utställningen: Rö, Grödinge och Märsta Husby Ärlinghundra. Varje förening berättar på sitt sätt om vad begreppet har betytt och betyder i dag.

Lars Fridén från Stockholms läns museum säger att hembygdsrörelsen har många medlemmar men att den samtidigt för en allt mer undanskymd tillvaro i samhälle.

Artikelbild

| Gjutning. Systembetong när det begav sig. Harry Mickels och tauno Prosimäki fyller den liggande gjutformen med betong

– Hembygdsföreningarna gör ett jobb som ingen annan gör. Men samtidigt har de en undanskymd roll och problem med sin identitet. Det är dock inte min roll att avgöra om de är relevanta i dag, säger Lars Fridén.

Stockholms läns museum skriver i sin presentation av utställningen att hembygdsfrågan är aktuell och att senare tids debatt om nationalism, kulturell identitet och kulturarv har gjort frågan laddad.

Under 2016 firar Sveriges hembygdsförbund 100 år. Mycket har hänt sedan förbundet bildades, då i början av 1900-talet som en reaktion på urbaniseringen och den stora emigrationen från Sverige.

”I dag flyr människor till Europa från krig och katastrofer. De förlorar på ett brutalt sätt sin hembygd. Hur kan bilden av hembygden återskapas när allt som varit hemma rycks bort”, frågar sig länsmuseet.

Artikelbild

| Bostäder. Tingvalla, Märsta, under uppbyggnad med färdiga betongväggar från Systembetong.

Märsta Husby Ärlinghundra hembygdsförenings utställning handlar om Märstaföretaget Systembetong och Märstas framväxt i mitten av 1900-talet.

– Det handlar om betongindustrin och de personer som jobbade där, säger Marés Lendway som tillsammans med sin bror Fredrik Lundgren, bägge aktiva inom hembygdsföreningen, är initiativtagare till utställningen.

Artikelbild

| Betong. Detalj ut Märsta Husby Ärlinghundra hembygdsförenings utställning om Märstaföretaget Systembetong.

Systembetong belyser även arbetskraftinvandringens betydelse i 1950-talets Sverige.

– Då var det många finländare som flyttade till Märsta för att jobba, säger Marés Lendway.

Fredrik Lundgren, som själv jobbade på Systembetong i tio år på 1980-talet, fick för några år sedan idén att samla den information som fanns om hans gamla arbetsplats. Han har fortfarande kontakt med gamla kollegor och säger att han lärde sig en hel del finska under sina år på Systembetong.

– Det är många Märstabor som har jobbat där, säger Fredrik Lundgren vars pappa och bror även jobbade på företaget.

Fredrik Lundgren har även startat en Facebooksida: ”Vi som jobbade på Systembetong, fd Ohlsson och Skarne i Märsta.”

Många är de byggnader i Stockholmsregionen, särskilt inom miljonprogrammet, som är byggda av betongelement från Systembetong. Moskén i Uppsala och bostäder på Tingvallavägen i Märsta är några exempel.

Under hösten 2012–2013 samlades några av de kvarvarande ”betonggubbarna” för att berätta om sina minnen. Redaktör var Giselher Naglitsch från Märsta Husby Ärlinghundra hembygdsförening. Resultatet blev häftet ”Vi som var med och byggde Märsta” som ligger till grund för utställningen på länsmuseet.

Marés Lendway tycker det har varit givande att jobba med utställningen.

Du är själv djupt rotad i Husby Ärlinghundra och gården Älgesta. Vad betyder hembygd för dig?

– Jag är kluven inför det begreppet. Husby Ärlinghundra är min hembygd. Min mamma flyttade till Sverige från Österrike. Där har jag min andra hembygd, säger Marés Lendway.