Kommunens lärare i modersmål har länge saknat en fast lokal. De har i flera år flyttat runt till dåligt anpassade lokaler. Men för en tid sedan blev gruppen, som består av cirka 60 lärare, lovad att få en fast punkt i Centralskolan i Märsta.

– Lokalen renoveras just nu och blir snart klar. Vi fick vara med och ta fram planlösningen för lokalen så att den skulle passa vår verksamhet, berättar Lena Leon, en av lärarna.

Lagom till renoveringen blir klar har lärarna fått beskedet att kommunens tjänstemän på barn- och ungdomsförvaltningen ska få flytta in i lokalen under minst ett års tid, medan renoveringen av kommunhuset pågår.

Artikelbild

| Modersmålslärarna åker runt mellan skolorna, men hade blivit lovade en fast lokal i Centralskolan. Nu har det beslutet rivits upp.

Modersmålslärarna är besvikna och i ett öppet brev till kommunen insisterar de på att få flytta in i de utlovade lokalerna. Om brevet inte tas på allvar tänker de anmäla kommunen för diskriminering.

– Kommunen har inte fört någon dialog med oss. Det är ingen som ringt och förklarat varför tjänstemännen behöver lokalen mer än vi behöver den. Allt har skett över huvudet på oss. För dem innebär det flytt till fina lokaler och sedan tillbaka. För oss innebär det dubbel flytt och en osäkerhet om vi får tillbaka våra lokaler överhuvudtaget, säger lärarna.

De har hört att tjänstemännen vägrar att flytta in i Valstaskolans tomma lokaler på grund av att området är otryggt och ligger längre bort från stationen.

– Vi skulle gärna samarbeta med andra verksamheter och tillsammans skapa ett bättre och tryggare Valsta, men att ensamma bli inkastade i en byggnad som kommunen har dömt ut känns inte bra.

Modersmålslärarna säger att de fått nog av kommunens sätt att behandla dem. De misstänker att deras grupp blir styvmoderligt behandlad eftersom de inte är så starka, och brukar finna sig i dåliga arbetsförhållanden.

– Flera är äldre och pendlar långt till sitt arbete i Sigtuna, vilket motsäger att det skulle vara lättare för oss att arbeta längre från stationen.

Till saken hör också att modersmålslärarna även ska undervisa barn i Knivstas skolor.

– Vi behöver en fast lokal där vi kan ha vårt gemensamma morgonmöte, ha pedagogiska träffar, språkgrupper och förbereda våra lektioner. Vi flyttas runt, packar upp och ner våra böcker flera gånger per dag och får aldrig vara i fred.

Modersmålslärarna säger att deras protest i första hand inte handlar om dem själva, utan om synen på deras arbete.

– Alla nedskärningar som varit på vår verksamhet gör det svårare för våra elever att få en bra start i Sverige. Att ha ett välutvecklat modersmål är viktigt. All forskning visar att ju fler ord man kan på sitt modersmål, desto fler ord går det att lära sig på svenska. Elever som deltar i modersmålsundervisningen kommer också lättare in på gymnasiet, än de elever som väljer att inte delta, säger Lena Leon.

Utöver regelrätt undervisning fungerar modersmålslärarna ofta som en trygghet för nyanlända elever.

– Det är vi som kan deras språk som har chans att se hur de mår och som kan slussa in dem i det svenska samhället. I många fall fungerar vi som förebilder som klarat av integrationen och som en motvikt till att de ska dras till mindre lämpliga gäng, där deras språk talas.

Sigtunabygden söker dem som ansvarar för vad som kommer hända med lokalen i Centralskolan, men har inte fått något svar än.