Det lär ha varit på 1930-talet som figuren hittades vid S:t Pers skola i Sigtuna – i samband med att kvarteret Trädgårdsmästaren revs. Tidigt kunde det konstateras att Sigtunavikingen sannolikt var tillverkad på 1000-talet eller 1100-talet – samt att det skulpterade föremålet var gjort av älghorn.

Men vem figuren förställde har ingen fram tills nu kunnat avgöra.

Kanske kan det ha kommit en lösning.

Arkeologen och stilhistorikern Uaininn O’Meadhra har i alla fall en teori som eventuellt kan lösa gåtan.

Det hela presenterades på Sigtuna museum som ställer ut föremålet på lån från staten.

– Uaininn tror att Sigtunavikingen är tillverkad i Sigtuna, men att den kan ha varit bortkastad eftersom den inte är hel, utan har brutits av nedtill i fästet. Förmodligen redan vid tillverkningen, säger Anders Söderberg som är arkeolog och jobbar på museet.

För att nå fram till vem vikingen föreställer har hon bland annat jämfört Sigtunavikingens hjälm med andra avbildade nordiska hjälmar som bland annat finns på mynt – och placerat in den kronologiskt.

– Hennes idé är vidare att hon ser ansatsen till en påbörjad yxa vid hans ena axel. Kungar avbildades inte som regel med yxa utan med svärd på den tiden. Det finns egentligen bara en nordisk kung som av tradition har avbildats med yxa och det är den norska helgonkungen Olof Haraldsson, S:t Olof. Det beror på att det var det vapen som han hade med sig när han dog martyrdöden i slaget vid Stiklestad 1930. Därför tror Uaininn att Sigtunavikingen eventuellt kan vara S:t Olof, säger Anders Söderberg.

Kulten av S:t Olof blev stor i hela Norden efter hans död.

– Det är därför som vi har pilgrimsvägarna till Trondheim där han är begravd. Och det är därför som kyrkan i Sigtuna, och många andra kyrkor, heter S:t Olof. Det är den S:t Olof som åsyftas, fortsätter Söderberg.

Hur häpnadsväckande är den här upptäckten?

– Det är egentligen ingen som tidigare har associerat den här figuren till S:t Olof, så på så sätt är det här helt nytt. Sedan hur forskarna kommer att ta emot det här återstår att se. Den här ansatsen till yxan är väldigt osäker, och inte ens Uaininn är alldeles säker på det. Det är därför som hon inte fastslår att det är så här, utan levererar det som en teori. Det blir det framtida forskarsamtalet som får avgöra vad det här landar.

Torsdag 22 november arrangerar Sigtuna museum ett nytt föredrag. Den gången kommer det att handla om tolkningar av ett runben från Sigtuna, som ingen har tittat närmare på tidigare.