Omkring 30 pensionärer sitter på kyrkobänkarna och lyssnar på kyrkvärden Bengt Larsson. Den här tisdagen har Odensala öppnat dörrarna för ABF Seniorakademin som är på besök.

Odensala kyrka uppfördes vid slutet av 1100-talet, en tid då kyrkor byggdes på många ställen.

– Så bildades socknarna. Människorna bestämde sig för att gå ihop och bygga en kyrka. På 1100-talet var Sverige katolskt, säger Bengt Larsson.

Artikelbild

| Predikstolen var en gåva från greven Carl Gyllenstierna, berättar Marina Everett.

Till en början var församlingen liten. När befolkningen ökade kunde man samla ihop mycket pengar för kyrkan. Kyrkan byggdes ut och man fick då råd att anlita dåtidens kända målare – Albertus Pictor, en superstjärna i medeltidens bildkonst. Hans kyrkomålningar blev populära. Hans verkstad målade ett 40-tal kyrkor i mellanregionen av Sverige. Han var en av de mest välbetalda hantverkarna i Stockholm. Odensala är en av bara fem kyrkor där hans valvmålningar aldrig varit överkalkade och därför är i originalskick.

När Albertus Pictor och hans gäng kom till Odensala var han ganska gammal. Odensala kyrka var troligen den sista kyrka han målade, berättar Bengt Larsson.

På den tiden i Sverige målade man direkt på väggarna och taket.

– Folk kunde inte läsa. Prästen hade då möjlighet att illustrera det han pratade om genom att peka på målningar. Det var dåtidens powerpoint, säger Bengt Larsson.

Artikelbild

| Just den tisdagen har Odensala öppnat dörrarna för ABF Seniorakademin som är på besök. På bilden: Hans Sjöström.

Det var först på 1600-talet som psalmböckerna började komma, och då behövde man kunna läsa, så fönstren förstorades och väggarna vitkalkades.

Men så blev det trendigt med ljusare kyrkor på 1700-talet. Därför vitkalkades många kyrkor, och ofta på insidan. Då doldes också vad ansågs vara obscena eller opassande målningar. Men detta gjordes inte i valven i Odensala kyrka av ekonomiska skäl.

Artikelbild

| Djur med håriga öron - det var 1400-talets uppfattning om hur hedningar såg ut.

– Det var dyrt, säger Bengt Larsson.

Odensala är en av få kyrkor där de medeltida valvmålningarna aldrig har varit överkalkade. Det finns även kvar en opassande målning av finländare – avbildade som djur med håriga öron.

Artikelbild

| När Albertus Pictor och hans gäng kom till Odensala var han ganska gammal. Odensala kyrka var troligen den sista kyrka han målade, berättar Bengt Larsson.

Bengt Larsson pekar på en målning av Erik den helige (Sveriges kung omkring 1156-1160). Enligt legender skulle han ha lett det första korståget till Finland 1155.

– Då kom han med sin båt och i den illustrationen avbildades hedningar som vildingar. Det var 1400-talets uppfattning om hur hedningar såg ut, förklarar Bengt Larsson.

Odensala kyrka är mest känd för sina vackra målningar, men den har även koppling till 1700-talets VIP – familjen Gyllenstierna, som ägde Steninge slott, berättar kyrkovärden Marina Everett.

Gyllenstierna är en svensk-dansk adlig släkt som kom till Sverige på 1440-talet. Familjen byggde det nuvarande Steninge slott.

– Greven Karl Gyllenstierna var riksmarskalk hos hovet. Efter konungen var han den mest betydelsefulla mannen som hade hand om alla finanser. Alla beslut av konungen togs tillsammans med honom, säger Marina Everett.

Familjen hade en kyrksal på Steninge slott, men Odensala kyrka var deras hemmakyrka.

– Och kan du tänka dig hur lång tid det tog från Steninge slott och hit till kyrkan när man skulle gå på gudstjänst? Det tog fyra–fem timmar med häst och vagn! Det fanns inga riktiga vägar då. Nu går det att köra på en kvart, säger Marina Everett.

Svenska kyrkan har idag cirka 3 500 kyrkor i landet, och en tredjedel, cirka 1 500 kyrkor, är medeltida.

Läs även: Veteraner deltar i Upplev Odensala

Läs även: Skolan rustas upp i Odensala

Läs även: Steninge slott får ny ägare