Det var när Jonas Rönnqvist kom till Almtuna som det började hända saker.

Det var ingen kvalificerad tränare som skrev på för Almtuna på våren 2008. Han hade tränat Piteå i division I tillsammans med gamle kompisen Thomas "Bulan" Berglund. Det var i stort sett allt.

Rönnqvist drev ett antal lekland i Sverige – och då, under våren 2008, hade jag fått ett tips om att den förre Piteåtränaren var på väg till Almtuna. Han satt i bilen utanför ett av leklanden (i Växjö) när han över telefon bekräftade att "ja, Almtuna finns med i bilden."

Artikelbild

| Fredrik Pettersson-Wentzel jobbar hårt i kassen under en av hemmamatcherna mot Växjö.

Resten är uppländsk ishockeyhistoria ...

– Jag tror att allihopa i och kring laget tog med sig något från det året. Många av oss påverkades, säger Robert Kimby, som gjorde 49 poäng (18+31) under den andra säsongen med Jonas Rönnqvist som tränare.

Almtuna blev fyra i grundserien och slog sedan ut Mora och Malmö i playoff och kvalificerade sig för kvalserien. Och där blev det oväntad succé.

– Det var små marginaler på slutet. Vi hade en bra grupp och alla spelade för varann och för laget och det märktes på isen. Det var synd att vi inte gick upp, säger Robert Kimby.

Artikelbild

| Den då 19-årige Kim Karlsson (han som åkte ut på isen med skydden på!) hyllas för ett mål mot Växjö.

Allt avgjordes i den sista kvalserieomgången (se faktarutan här intill). Ända in i den sista perioden hade Almtuna chansen. Så nära var det.

Jonas Rönnqvist och assisterande tränaren Bert Robertsson gjorde något nästan helt nytt. Ett annat sätt att spela hockey. Framgången blev omedelbar.

Artikelbild

| Robert Kimby gör mål mot Mora i playoff. Almtuna slog ut dalalaget i två raka matcher.

Här är några ord och händelser från 2009/10:

x Växjös dåvarande tränare, Janne Karlsson, kom ner till ishallen i Växjö (där Ais tränade under en förmiddag) och frågade lite försynt om det var okej att titta på "underverket" – det vill säga Almtunas träningspass.

Artikelbild

| Fredrik Vestberg gjorde 47 poäng under kvalseriesäsongen 2009/10 och blev tvåa i interna poängligan.

x Under kvalmatchen mot Rögle i Ängelholm talade en rutinerad ishockeyreporter om det "nya sättet att spela" och frågade sig varför inte "fler lag kunde spela på det här sättet."

x Efter förlusten mot Södertälje i kvalserien sade SSK-tränaren Peter Popovic att "det är svårt att möta lag från allsvenskan eftersom det är ett helt annat (bättre?) spel i elitserien." Han fick genast svar på tal från Bert Robertsson.

– Där och då var det ett annorlunda sätt att spela. Jag kom andra året med Bert och Jonas, men även då var det ett relativt nytt lag (spel) att möta. Det kanske inte var något banbrytande, men många påverkades av Almtuna, säger Kimby.

Det var inte bara sättet att spela på som var annorlunda. Ledarstilen – både på och utanför isen – var också delvis ny.

– Det var enkelt att förstå och att ta till sig. Alla gjort sitt jobb. Taktiken var viktig men ledarstilen och gruppen var lika viktig. De (Rönnqvist/Robertsson) krävde mycket av oss, men ännu mer av sig själva, säger Kimby.

Kunde man räkna till fem så förstod man det taktiska, enligt Kimby.

– Det handlade om siffror. Ettan gör det, tvåan gör det och så vidare.

Att var det roligt att spela kan Kimby skriva under på. Men å andra sidan är det nog alltid kul när laget vinner.

Robert Kimby var poängkung i laget.

– På den tiden kunde jag göra poäng, säger han med ett skratt. Men egentligen hade vi ingen poängkung på det sättet. Det var ett jämnt lag där alla kunde kliva fram och avgöra matcher.

Fredrik Vestberg visar sig ha bra minne. Han kan rabbla upp massor av detaljer från den här tiden, bland annat femmorna.

– Jag spelade mest med Kimby och Robin Andersson under slutet av säsongen. Vi hade fyra bra kedjor som kunde avgöra. I kvalserien var det den "korta kedjan" som klev fram, den med Kim Karlsson, Sebastian Eriksson och Carl Gustafsson, säger Fredrik Vestberg.

Jämnheten var en av förklaringarna till framgången enligt Robert Kimby.

– Det är väldigt få hockeyspelare i världen som kan vara bäst varje dag och det är då man har polarna i laget. Vi behövde inte förlita oss på några få spelare.

När Rospiggarna vann SM-guld i speedway för något år sedan vann laget i princip allt, och vid ett tillfälle berättade världens då bäste förare, Jason Doyle, om hur skönt det var att allt inte kretsade kring honom, att han faktiskt kunde ha en dålig dag och ändå vann laget eftersom någon annan klev fram.

Tryggheten fanns alltid i Almtunas lag, oavsett hur det gick på isen. Alla drog åt samma håll, från målvaktstränaren Micke Andreasson till de spelare som fick chansen i några byten.

Några av Almtunas spelare från 2009/10 lirar fortfarande. Men Kimby har inte lämnat hockeyn. Han är huvudtränare i Enköpings SK. Frågan är när han gör comeback i Almtuna – som tränare.

– Ha ha! Vi kanske möts nästa säsong, säger han och syftar på ESK.

Om han menar i allsvenskan eller i division I ska vi låta vara osagt ...