Almtuna - för fattiga för elitserien

aAlmtuna leder matchen med 1-0 och är nära att utöka, men skottet tar i stolpen. Sedan vänder det. Växjö vinner den tredje och avgörande playoffmatchen och Almtunas kvalseriedröm går i kras - för den här gången.
Matchen är bara drygt två veckor tillbaka i tiden och med tanke på den just nu pågående kvalserien är det lätt att bli påmind om hur nära det var att Uppsalalaget fick vara med om den stora festen.
Men med en total omsättning på endast lite drygt sex miljoner för hela a-lagsverksamheten hade det varit nästan lite för bra om det hade lyckats. Motståndarna Växjös omsättning ligger på nästan tre gånger så mycket och med det är de ändå rena småskojarna ekonomiskt sett i kvalserien.

Rögle, Södertälje och Leksand ligger mellan 70 och 100 miljoner kronor, visserligen inkluderat arenabolag och annat, men ändå.
Snacka om skilda världar.
Ändå hade inte Almtuna varit chanslös i årets kvalserie tror sportchefen Martin Öhrstedt.
- Nej, vi hade inte gjort bort oss, säger han.
Växjös prestation i kvalserien med segrar mot Leksand och AIK ger Öhrstedts ord tyngd.
Pengar betyder mycket, men inte allt. Medan Almtuna får vända på varenda krona kan de rika klubbarna värva in storspelare mitt under säsongen. Leksand är ett sådant exempel. Likt förbaskat har dalaklubben svårt, minst sagt, att uppfylla målsättningen om en plats i elitserien.
- Det är tokfiasko för dem. De har definitivt en ekonomi för att göra bättre ifrån sig, men de har lagt ut mycket pengar på spelare som inte levererar, säger Öhrstedt.
För att ytterligare stryka under skillnaderna mellan de fattiga och rika i allsvenskan kan man göra en snabb titt i lönekuverten. Medan flera lag i kvalserien har spelare som tjänar runt 200 000 kronor i månaden, till exempel Dick Tärnström i AIK och Pelle Prestberg i Leksand, är lönerna betydligt mer blygsamma i Ais.
- Men vi har flera spelare som tjänar lika mycket - men under en hel säsong, säger Öhrstedt och skrattar.
Almtunas bäst betalde spelare, Linus Stensson, tjänar runt 25 000 kronor i månaden. Flera spelare i laget har stått under så kallade juniorkontrakt vilket ger dem 1 000 kronor i månaden i ersättning. En spelare i Almtuna tjänar inte ett rött öre.
Totalt låg Almtunas lönebudget på 3,3 miljoner för föregående säsong. Inte mycket om man vill ta kliv uppåt i seriesystemet.
- Det går att göra mycket med de medel vi har, vi gör det rätt bra. Vi ska inte ta för stora kliv, men vi ska åtminstone ta ett kliv nästa år, jag tror att vi kommer att ha ett bättre lag nästa säsong, säger Öhrstedt.

Trots optimismen finns det inga garantier för att laget når kvalserien nästa år heller. Elitserien, där topplagen ligger på omsättningar på astronomiska 150 miljoner, är än mer avlägset och finns inte i Almtunas närmaste planering.
Innan det kan bli aktuellt behöver laget först skaffa sig rutin i form av playoffmatcher, som Almtuna gjorde i år, och senare också spel i kvalserien. Och sist men inte minst; en helt annan ekonomi.
- Jag tror absolut att vi kan kräma ur mer utav det material vi har i dag, men för att etablera oss som ett lag som spelar playoff eller kvalserien år efter år behöver vi en högre budget, säger Öhrstedt.
Vad krävs ekonomiskt för att kunna vara med och slåss om en elitserieplats?
- Ska man ha en uttalad målsättning att nå elitserien måste vi ligga på runt 20 miljoner i löner. Hur ska vi annars kunna värva spelare från elitserien, frågar sig Öhrstedt.
Ändå händer det ibland att lag med små pengapåsar går hela vägen. Exempel på det under senare tid är Mora och Rögle.
- Ja, har man ett jäkla flyt och kommer underifrån kan det gå ändå, säger Öhrstedt.

Hur ska Almtuna då kunna öka sin omsättning? En fråga som inte är helt lätt att svara på.
Men såväl sportchefen Martin Öhrstedt som ordföranden Jan Karlsson nämner i första hand mer publik och att marknadssidan kan få in fler - och större - sponsorer.
- Sedan behövs det en bättre arena att spela i. Vi måste ha en restaurang som vi kan erbjuda sponsorer, och kommunen måste se till att folk kan parkera. Får vi inte den typen av stöd kan vi lägga ned elitverksamheten. Som det är nu är det så pinsamt att man skäms. Det är bara att kolla på Färjestads Löfbergs Lila Arena. Enbart deras restaurang omsätter 20 miljoner, säger Öhrstedt.
Karlsson håller med om att något måste hända i och kring Gränbyhallen.
- Vi uppvaktar kommunen flitigt om de här bitarna. Så fort det är fler än 500 personer i hallen stoppar all logistik runt den. Där måste det hända någonting redan till nästa säsong, säger Karlsson.
Trots problemen finns ljuspunkt. Redan till nästa säsong kommer Almtunas omsättning för a-laget att ökas. Från årets drygt sex miljoner kronor till åtta. Det innebär samtidigt att lönebudgeten växer en aning.
- Vi räknar med det, men märk väl att det är en budget, det gäller att nå upp till den också. Men i år klarade vi det, säger Karlsson och låter lite stolt.

Årets verksamhet stannar troligtvis på ett nollresultat, kanske till och med att det blir ett litet plusresultat. Pengar för de tredje och avgörande playoffmatcherna i Mora och Växjö, där intäkterna delas mellan lagen, har ännu inte kommit. Inte heller en del bidrag som saknas.
- Resultatet ska vi få till, sedan är det där med likviditeten, den kortfristiga betalningsförmågan, som vi som alltid har det jobbigt med, säger Karlsson.

Almtuna - för fattiga för elitserien

ISHOCKEY. Almtuna drömmer om att nå elitserien en dag. Frågan är bara hur?För trots årets framgångar är klubben i sammanhanget lite som den fattiga kusinen från landet.Det visar UNT:s genomgång av omsättningarna i hockeyns elitklubbar.