Arenaboomen i antågande
Efter byggbolagens bostadsrusch i Uppsala står arenaboomen på tur. På ritborden finns just nu idrottshallar och arenor i staden med plats för tillsammans minst 30 000 besökare, troligen fler. Frågan är var publiken finns.
I Uppsala stad är ett tiotal nya anläggningar för idrott under planering eller nyligen öppnade. I Stenhagen finns både ny idrottshall och curlinghall. Konstgräsplaner för fotboll har anlagts, andra är på väg. Multihall är nyckelordet för kommuner och föreningar som vill få plats med både idrott, mässor och konserter under samma tak - och därmed mer publik. Fyrishov bygger inom kort en multihall. Ansvariga visar ingen oro för att den ska bli glest befolkad:
- Det finns egentligen ingen liknande lokal i Uppsala i dag, säger sport- och evenemangschefen Kent Eriksson. Här kan vi få in idrott, mässor, stora middagar, företagsevent och mycket annat.
De två största arenaförslagen just nu - ishallen i Gränby och utbyggnaden i storformat vid Studenternas idrottsplats och Fyrisån - är av samma modell.
Kommunens politiker och andra ansvariga motiverar satsningarna med lokalbristen för idrott och fritid:
- Sedan Fyrishov stod färdigt har i stort sett ingenting hänt på det här området i Uppsala, trots att vi fått 40 000-50 000 fler invånare, säger finanskommunalrådet Gunnar Hedberg (m).
Han har stöd hos övriga borgerliga partier i kommunledningen och i princip även från den politiska oppositionen på vänsterkanten, även om alla partier försäkrar att risken för överetablering måste tas på allvar. Miljöpartiet är ensamma om att agera mot kommunalt ekonomiskt stöd till den blivande Gränbyarenan.
Arenorna vid Fyrisån är i tidigt planeringsskede, men innehåller bland annat en fotbollsstadion av internationell standard. Det innebär en publikkapacitet på 10 000 - 15 000 personer, kanske fler.
Med årets publiksnitt för Sirius i superettan (knappt 2 000 personer) skulle besökarna åtminstone inte behöva trängas.
Rent siffermässigt är läget likartat för den planerade isarenan i Gränby, med 8 500 platser - långt ifrån dagens verklighet för Almtuna IS. Premiärmatchen i veckan hade en tiondel så många åskådare.
Idrottsrörelsen oroas inte av så torra fakta, utan pekar på att de i själva verket befinner sig i ett Moment 22 - utan vettiga arenor ingen möjlighet till fest, framgång och storpublik. Bra anläggningar lägger grunden för klättring i tabellerna som väcker publikintresset - ungefär så låter argumenten. Socialdemokraternas Stavros Giangozoglou, vice ordförande i fastighetsnämnden, sammanfattar saken:
- Större under har hänt. Man ska inte bortse från möjligheten att Uppsalalagen kan spela i de högsta divisionerna.
Den uppfattningen kan få stöd i idrottshistorien. För 40 år sedan, med Sirius i allsvenskan och ett Uppsala med betydligt färre invånare än i dag, var publiksnittet på Studenternas 9 300 åskådare. Publikrekordet, drygt 12 000, står sig än.
Men bakom politikernas generösa attityd till hallar och arenor kan också finnas andra motiv. En minst lika viktig förklaring är att anläggningarna blir konkurrensmedel i kampen mellan kommunerna om besökare och invånare, menar Göran Cars, professor i samhällsplanering vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Det motivet talar ansvariga tystare om:
- När man säger att man bygger för sina invånare är det ett sätt att legitimera en kommunal utgift. Det kan i och för sig vara sant, men handlar lika mycket om att locka människor utifrån.
Göran Cars har många gånger hört argumentet att nya anläggningar i sig själva lockar mer publik. Det stämmer möjligen den första tiden, inte sedan, menar han:
- Publiken kommer inte för att se en arena. Det gäller att tänka in ny verksamhet och visa att något verkligen har hänt.
I Uppsala ska risken för överetablering undvikas genom noggrann profilering, menar kommunalrådet Gunnar Hedberg:
- Blir Gränby arena verklighet ska den inte konkurrera med arenorna vid Fyrisån. Det blir viktigt att de riktar sig till olika målgrupper, säger han.
Så jobbar vi med nyheter