Förbannelsen bruten
KRÖNIKA. Alla i Storvreta blånekade men jag tror att de ljög mig rätt upp i ansiktet. Storvreta måste ha hållit någon form av ceremoni i omklädningsrummet med häxdoktorer och allt för nu är förbannelsen äntligen bruten verkar det som.
Foto: Fotograf saknas!
På samma rad stod noll mål och fyra assist.
- Det är ju vad Kohonen gör på en period, typ, som kollega Göransson flikade in när jag nämnde det för honom.
Alltså noll, zero, nada - på 16 matcher.
På torsdagskvällen ändrades först nollan till en etta och senare även en tvåa och det gick inte att ta miste på att det var efterlängtade fullträffar för kapten Kanebjörk med tanke på glädjen han själv och hans lagkamrater visade.
Hur än det gick till när förbannelsen bröts spelar ingen roll, det viktiga var att det gjordes för kunde inte fortsätta i samma stil som innan.
För Kanebjörk är inte den förste i Storvreta att ha drabbats av lagkaptensbindelns förbannelse. Det var inte många säsonger sedan som Johannes Gustafsson avsade sig C:et på armen för att bättre kunna fokusera på sitt eget spel. I slutet av förra säsongen var det Jesper Berggrens tur att självmant lämna bindeln vidare efter att ha haft en halvrisig säsong med bänkning i klubblaget och förlorad landslagsplats som följd. Bindeln vandrare vidare till Örjan Skogström som behöll den till säsongens slut. Var det månne därför Skogström inte höll måttet till den här säsongen och blev utan kontrakt?
Kanebjörk var den som fick det mindre roliga uppdraget att ta över den här säsongen och vi har sett hur det gått för honom. Från att förra året blivit blågul och varit en av lagets absoluta förgrundsspelare, speciellt i slutspelet där han var direkt lysande, har han - fram till i går - varit okej försvarsmässigt men totalt kall anfallsmässigt.
Det var tur att förbannelsen fick sig ett slut. Målen i går kanske gör att han åter hittar storformen, slår sig in i landslaget och inte minst, behåller kaptensuppdraget ett tag till. Lagkamraterna jublar om de slipper ta över.
Så jobbar vi med nyheter