Här vill du inte få hjärtstopp

Det visar en kartläggning som publiceras i nätupplagan av facktidskriften European Heart Journal. Forskarna bakom rapporten uppmanar fotbollsklubbarna att fästa mycket större fokus vid "hjärtsäkerheten" kring arenorna.
- Ett minimikrav bör vara att det vid varje arena utifrån en skriftlig plan vidtas åtgärder för att inom fem minuter från ett hjärtstopp kunna sätta in livräddande insatser för att starta hjärtat, säger docent Mats Börjesson, hjärtläkare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och läkare för det svenska damlandslaget i fotboll.

Han är en av forskarna bakom studien i vilken 190 fotbollsklubbar i 10 europeiska länder besvarat frågor om möjligheterna att sätta in akutåtgärder om någon i publiken, spelare eller funktionär skulle få ett akut hjärtstopp på deras hemmaarena.
Vid akuta hjärtstopp är tiden A och O. För att den drabbade inte ska överleva bör hjärtat komma igång inom fem minuter. Mekanisk hjärt-lungräddning kan ge några minuters andrum i väntan på att hjärtat sätts igång med en elstöt, så kallad defibrillering.
Patientens överlevnadschanser ökar kraftigt om det finns möjlighet att vinna dyrbara minuter genom att göra defibrilleringen på plats i stället för att invänta ambulans eller ankomsten till sjukhus.

Vid närmare tre fjärdedelar av fotbollsarenorna som ingår i studien fanns automatiska defibrillatorer för att kunna starta hjärtat. Men tillgången skiftade kraftigt mellan olika länder.
Bäst hjärtsäkerhet erbjöd elitfotbollsklubbarna i Italien och Norge sina åskådare. Där hade alla 19 tillfrågade klubbar defibrillatorer på sina arenor. Även i Frankrike och Spanien var tillgången till defibrillatorer hög, över 90 procent.
I Sverige däremot fanns automatiska defibrillatorer bara vid knappt två femtedelar av de 21 arenor som ingick i studien. Bara i Serbien och Grekland var tillgången till defibrillatorer ännu lägre.
- Eftersom urvalet av arenor i studien skiljer sig något mellan olika länder är siffrorna dock inte direkt jämförbara. Från Sverige finns till exempel fler mindre arenor representerade än från en del andra länder, säger Mats Börjesson.
Också på flera andra punkter än tillgången på defibrillatorer fanns brister. Drygt en tredjedel av fotbollsklubbarna saknade till exempel en skriftlig medicinsk handlingsplan och nästan lika vanligt var att funktionärer eller personal inte ens fått en grundläggande utbildning i hjärt-lungräddning.

Forskarna är dock ganska optimistiska när det gäller möjligheterna att åtgärda bristerna.
- Som vi ser det är bristerna mer ett uttryck för att man inte fäst tillräcklig vikt vid säkerhetsåtgärder än en följd av snäva ekonomiska ramar, säger Mats Börjesson.
Att risken för hjärtattacker är förhöjd i samband med starka känslomässiga och stressande upplevelser, som vid till exempel en fotbollsmatch, är känt sedan länge. Under den fotbollssäsong som kartläggningen gjordes inträffade 77 plötsliga hjärtstopp bland publiken, men inga bland spelarna eller funktionärerna, vid arenorna som ingick i studien.