När UNT ringer upp Holtz svarar han snabbt och låter uppriktigt glad. Första frågan till Holtz är enkel: Hur mår du i dag?
– Jodå, vi är i final, så det är perfekt …
Det var i slutet av semifinalmatchen mot AIK som Holtz skadade sig. Han försökte fortsätta att spela, men smärtan blev alldeles för stor. Han tvingades ner i omklädningsrummet och blev liggande på en massagebänk. Han missade det avgörande målet.
– När det kom två galningar springande nerför trappan så förstod jag att vi hade vunnit, säger Holtz.
Men han kunde inte visa någon glädje. När han skrattade gjorde det så fruktansvärt ont. Smärtan var så stor att han knappt kunde prata med UNT:s reporter Henrik Söderlund.
– Jag fick glädjas inombords i stället, säger han, nu med ett litet skratt.
Skadan då? Vad är diagnosen? Holtz har röntgats och träffat en läkare i Uppsala. Det är ännu oklart om han kan spela i SM-finalen på lördag, men läget är ändå ljust.
– Det enda som kan hindra mig från att spela är om jag tappar en fot, säger han.
Smärtan finns fortfarande kvar och han tar tabletter. Det gör ont när han tar en vanlig promenad, men röntgen visade inte på någon allvarlig skada.
– Läkaren sade att jag snabbt ska vara spelklar om jag får några smärtstillande tabletter, och det tolkar jag som att jag kan spela på lördag, säger Holtz.
Morakillen Holtz vill inte missa en SM-final mot Falun. Kommer man från Mora så gillar man inte Leksand eller Falun.
– Det stämmer, absolut. Så har det varit sedan jag var i sjuårsåldern när vi mötte lag där nere. När vi har mött Falun har de alltid varit extra hårda mot mig, säger Holtz och skrattar.
Det sägs att Morasupportrar i ishockey alltid svänger av in på gamla riksväg 80 vid Rättvik för att undvika att åka igenom Leksands kommun. Då passerar man visserligen Falun på sin väg söderut, men det är smällar man får ta.
– Ha ha, ja, så är det, säger Morakillen Fredrik Holtz när han kommenterar rivaliteten mellan norra delen av Dalarna och den södra delen med Leksand och Falun.
Det ska väl tilläggas, i dessa huligantider, att rivaliteten är av det sunda slaget och säkert med glimten i ögat.