Jelecak kom till Sirius förra sommaren och skadade korsbandet redan efter sex minuter i första matchen. En skada som Jelecak inte har kunnat komma tillbaka från helt.
– Jag kunde inte resa mig och hitta tillbaka till den nivån som jag hade innan. Tyvärr är det få förunnat att få sluta när man själv vill inom fotbollen, säger Jelecak och tillägger:
– Det håller inte att känna sig okej en träning i veckan. För spel i superettan ska du vara fit for fight 90 minuter i 30 omgångar och är man inte det så ska man inte spela på elitnivå.
Mittfältsveteranen lämnar dock inte Sirius. I januari börjar Jelecak sitt nya uppdrag som tränare i klubben. Han kommer att ha huvudansvaret för U21–laget och även hjälpa till på A-lagets träningar samt jobba med akademin och fotbollsgymnasiet.
– Den rollen jag blev erbjuden är alldeles för bra för att tacka nej till. Jag är glad att få ta hand om min kropp nu och fortsätta jobba med det jag älskar mest i världen. Jag kommer att få lära mig mycket från Kim (Bergstrand) och ”Tolle” (Lagerlöf) och även från andra ledare inom klubben.
Till sist, vilket är ditt bästa minne från karriären?
– Jag har många. Frisparken 2002 borta mot Norrköping på Idrottsparken som höll ÖSK kvar i allsvenskan, sedan självklart när vi gick upp i allsvenskan med Örebro och i superettan med Sirius. Det är få förunnat att vinna en serie och jag har gjort det två gånger.
Sirius avslutar säsongen under söndagen borta mot Eskilstuna, undviker man förlust har laget klarat av samtliga seriematcher utan att förlora.