Pantic redo för hemmadebut

Pantic har fått en tung start på tiden i ESK. En infektion och en hälskada har gjort att han tvingats till ofrivillig vila. Men i cupmatchen borta mot Värnamo var han tillbaka och höll nollan. Nu har serben lämnat klartecken även till spel i måndagens match. Lika bra det, hans kontrakt är bara på fyra månader i första hand så ju tidigare han kommer in i hetluften desto bättre för både honom själv och ESK.
Tyska Koblenz är senaste klubbadressen, men det är i Partizan Belgrad han är fostrad och har spelat i stort sett hela sin karriär. 15 år i klubben varav åtta i a-laget står i Pantics cv.
- Jag kom tillbaka till Serbien igen efter att jag varit i Tyskland och ville hitta någonstans att spela. Det var då en vän till mig ringde och frågade om jag ville komma till Sverige, och på den vägen är det, berättar Pantic om hur det kom sig att han hamnade i ESK.
Det är här karriären ska ta ny fart.
- Jag såg tidigt att den nye tränaren i Tyskland inte gillade mig och jag tappade kanske lite självförtroende där. För en målvakt är det absolut viktigaste att få stå matcher.

Vi sitter på en uteservering när intervjun görs och solen skiner. Djordje ler stort mest hela tiden. Inte desto mindre när han återigen får läge att prata om de där månaderna säsongen 2003 då allting stämde. Det var då han gick från att vara helt okänd till att bli utnämnd till planens bäste spelare, två gånger om dessutom, i vad som en känd tränare kallade "the fucking Champions League".
Den ena utnämningen kom borta mot självaste Real Madrid. Djordje var ung och bara tredjemålvakt när säsongen startade. Efter att förstemålvakten, landslagsmålvakten Ivica Kralj, tidigt blivit skadad och sedan andremålvakten inte imponerat på coachen Lothar Matthäus slängdes Djordje in i hetluften.
- Det är en helt annan dimension, som en annan planet, säger han om Champions League och lutar sig tillbaka i plaststolen.
Partizan förlorade visserligen men bara med 1-0 efter att Raul hittat rätt bakom Pantic och det var nästan som en seger ändå för gästerna från Balkan. Han minns det som i går.
- Den veckan kom jag med i Eurosports "Top eleven".

Men när vi kommer in på Belgradderbyn blir det lite av ett rött skynke, i dubbel bemärkelse, för Pantic.
- Partizan har alltid haft problem med Röda Stjärnan. Vi har alltid otur mot dem, säger han och suckar.
Speciellt minns han en match 2003 då han och Partizan fick se sig besegrade med klara 3-0. Säsongen var i det närmaste förstörd.

Han säger sig trivas bra i ESK trots att han inte varit här så länge.
- Det känns jättebra. Både människorna i klubben och spelarna är bra att ha att göra med, säger han.
Det enda negativa är att han är långt från sin familj som bor kvar i Belgrad. Där finns åtta månader gamla dottern Manja, som med största sannolikhet kommer att syssla med idrott även hon. För det är inte bara pappa som satsar helhjärtat på idrotten. Djordjes fru Sne?ana blev världsmästarinna i karate 2002 och Europamästarinna så sent som 2006.
- Hon är väldigt bra, framför allt väldigt snabb, säger han om sambon.
En egenskap som inte är så dum för en fotbollsmålvakt att ha heller. Han lär behöva visa det i kväll.