Plötsligt hände det för Storvreta
Ifrågasatt, skadeskjutet och nästan lite bortglömt.Storvreta stod inte högt i kurs inför det klassiska stormötet mot AIK hemma i Fyrishov.
Henrik Söderlund
Foto:
Storvreta verkade ha gått på grejen med skraplotter och belönades med rena drömvinsten.
Men den kom inte förrän efter ett tag. Förutom det toksnabba ledningsmålet redan efter 28 sekunders spel var det nit, nit och åter nit som gällde för hemmalaget.
När bara halva matchen var spelad kändes det från läktarplats redan som att det skulle bli en ny tung hemmaförlust, i så fall den femte för i år. Inte för att AIK imponerade så fruktansvärt mycket utan mer för att Storvreta såg så uddlöst och slätstruket ut, grått och färglöst.
Men som sagt, plötsligt hände det bara.
Victor Andersson, som mitt i skadekrisen inte bara plockats upp från Storvreta Ungdom i division II utan också fått mer speltid än vad som är brukligt även för betydligt mer rutinerade herrar, var den som drog igång vändningen. I Idrottens Hus i Helsingborg tidigare den här säsongen fick jag se honom göra sitt första superligamål i karriären. Men hans mål nummer två var häftigare att få bevittna. Det 18-åriga yrvädret avslutade lika rappt som vi är vana vid att se en annan högerfattad skytt, den nu skadade Hannes Öhman, göra.
2-3-målet efter knappt tolv minuter av den andra perioden var början till en åtta minuter lång sekvens där samtliga rödklädda var i det som golfare brukar kalla för zonen. Plötsligt hände det inte bara. Plötsligt fungerade allting.
Tre minuter efter reduceringen var Andersson på väg att sätta 3-3-kvitteringen, men hakades upp och Mika Kohonen fick i stället göra målet via en iskall straff.
Viktor Klintsten fick chansen i hemmamålet - och gjorde inte bort sig. Snarare stärkte han sina chanser att få mer speltid i den tuffa konkurrensen med Mikael Karlsson. Klintsten stod nästan på huvudet när han räddade ett givet AIK-mål och bara ytterligare ett par minuter senare slog Jesper Berggren till.
Kanske var det för att han nyligen petats från landslaget, kanske var det bara för Storvretas svaga säsongsinledning, men något var det. Först körde han över AIK:s bad guy Kristoffer Kranberg och senare i samma byte dunkade han upp bollen i nättaket med en urkraft det var länge vi såg honom visa.
Ja, ni hör ju. Många var bra i Storvreta. Vi kan lägga till hela backbesättningen. Men ännu har jag inte nämnt de som, tillsammans med Mika Kohonen kanske var allra bäst. Vi kan kalla dem Vikarierna.
I Kim Johansson och Hannes Öhmans frånvaro har succéduon Gabriel Oredsson och Henrik Stenberg tagit över i förstakedjan - och med tanke på hur de spelar kommer de inte bli lätt för Stefan Forsman att flytta på när de skadade snart är tillbaka.
Till sist: Just Stenberg har varit lysande hela säsongen och hyllats rejält. Men med bara en halvminut kvar att spela och matchen var avgjord kunde inte den annars så lugne anfallaren tygla sitt humör efter en tuff tackling. Karatesparken som Stenberg, liggandes, delade ut på AIK:s Peter Fischerström var inte vacker och gav helt korrekt matchstraff.
Så jobbar vi med nyheter