I augusti 2013 utökade Fyrishov sin armada av idrottshallar med ytterligare fyra fullstora hallar till de redan existerande tvÄ.
TvÄ tusen kvadratmeter idrottsyta till ett pris av 200 miljoner kronor.
En dröm?
PĂ„ papperet, ja.
I verkligheten: Hallar stĂ„r tomma â samtidigt som föreningslivet skriker efter just tomma hallar.
Historien Àr möjligen gammal, men Uppsala kommun Àger Fyrishov AB som i sin tur Àger rÀtten över sin egen ekonomi, som vilket arenabolag som helst.
HÀr kommer idrottsrörelsen i klÀm.
Uppsala kommuns eget arenabolag drivs pÄ ett kommersiellt sÀtt och resultatet blir att hallarna fylls med annan verksamhet för att fÄ bolagets ekonomi att gÄ runt.
Vems Àr felet att Fyrishovs kapacitet inte gagnar idrotten?
Ett Àr att Idrotts- och fritidsnÀmden köper alldeles för fÄ tider av sitt eget bolag. Bara runt tjugo procent av tiderna i Fyrishovs idrottshallar kan tillhandahÄllas för den kommunalt subventionerade ungdomstrÀningen.
Föreningarna har svÄrt att förstÄ problematiken och allas förhoppning var att kommunen skulle boka upp fler tider pÄ Fyrishov nÀr de nya multihallarna stod klara. Det Àr ett jÀttestort tryck pÄ alla kommunens större hallar och det skulle utan problem kunna fyllas fyra hallar till pÄ de attraktiva tiderna.
I det nya uppdragsavtalet mellan Uppsala kommun, Idrotts- och fritidsnĂ€mnden och Fyrishov AB â som blev klart i juni i Ă„r â ska parterna verka för âutvecklingen av Uppsala som idrottskommun, att det ska skapas sĂ„ bra förutsĂ€ttningar som möjligt för kommunens invĂ„nare att delta i idrottens föreningsliv och dĂ€rmed skapa ett livslĂ„ngt intresse för idrott och fysisk aktivitetâ.
För 2020 köper Idrotts- och fritidsnÀmnden loss tid för specialhallarna i Fyrishov (gymnastik, judo, tyngdlyftning etc) för 6,5 miljoner kronor, samt all tid i B- och D-hallen för 12,5 miljoner kronor. DÄ gÄr dock en stor del av pengarna till skolverksamhet som frÄn och med 2020 kommer att förlÀggas i de hallarna under dagtid.
Hallarna A, C, E och F ingÄr inte alls i avtalet och Àr inte bokningsbara i kommunens system.
Fyrishov har i sin roll som arenabolag ett uppdrag att skapa nya, externa intĂ€kter till Uppsala kommun, vilket gör balansgĂ„ngen svĂ„r. Hur gĂ„r det egentligen? De senaste sju Ă„rens ekonomiska siffror (2012â2018) visar svart pĂ„ vitt att bolaget inte har lyckats omsĂ€tta tillgĂ„ngen till nya hallar till nya intĂ€kter.
Jag har ringt runt för att försöka förstĂ„ varför det ser ut som det gör, varför idrotten inte fĂ„r ta en större plats pĂ„ Fyrishov. Fyrishovs vd Liisa Eriksson Hundertmark konstaterar att de gĂ€rna skulle vilja se mer idrott i deras hallar, att det Ă€r de ekonomiska förutsĂ€ttningarna som bestĂ€mmer, varpĂ„ Maria Patel (S), ordförande i Idrotts- och fritidsnĂ€mnden, konstaterar att "idrotten vill ha mer Ă€n vad vi kan erbjuda just nuâ.
För gemene man Ă€r inte Fyrishov lĂ€ngre ett idrottens mecka och det verkar vara en politisk enighet att inte utnyttja resurserna i sitt arenabolag. Varken Alliansen 2013 eller Mittenstyret 2019 â bestĂ„ende av S, MP och L â har förĂ€ndrat bilden.
Samtidigt ska tillÀggas att det hÀnder stora saker pÄ andra hÄll som möter den stora efterfrÄgan frÄn idrottsrörelsen i Uppsala:
Den föreningsÀgda innebandy- och friidrottsarenan IFU Arena Àr i huvudsak finansierad via kommunalt föreningsbidrag och ett hyresavtal, och Upsala Studenters IF byggde sin hall i Rosendal, med stöd av ett tio Är lÄngt hyresavtal med kommunen.
Uppsala kommun har ocksÄ presenterat en storsatsning pÄ idrott dÀr sex fullstora idrottshallar (Almtuna, Rosendal, Flogsta, Gunsta, KvarngÀrdet, Lindbacken) ska byggas de nÀrmaste fem Ären.
Satsningarna Ă€r helt rĂ€tt. Men â varför anvĂ€nds inte det kommunala bolaget Fyrishovs idrottshallar pĂ„ samma sĂ€tt?
De idrottshallar som skulle kunna vara fullbokade och fulla av liv frÄn tidig eftermiddag till sen kvÀll, stÄr nu och samlar damm i vÀntan pÄ nÀsta eventuella mÀssa, stora föredrag eller företagsevent.