Storvreta kom ut starkt i den första perioden, Joakim Olsson gav laget ledningen på ett riktigt drömpass från Staffan Jacobson redan efter 1.20, Henrik Stenberg träffade stolpen strax efter och fler mål var att vänta. Men 1–0 stod sig ändå till första paus.
– Första perioden var kanon, sedan känns det som att det vänder när vi får spela box play i andra, säger Storvretacoachen Thomas Brottman.
Efter 3.20 av mittperioden åkte Hannes Öhman ut för protest mot domslut. Warberg såg till att utnyttja läget och kvittera till 1–1 efter 4.26. Då, när Öhman skulle ta sig från utvisningsbänken till båset lyckas han med bedriften att dra på sig en ny tvåa (alltså samma sekund som kvitteringen) för hårt spel – och återigen passade Warberg på att näta. Två Öhmanutvisningar och två baklängesmål.
– Det är klantigt. Det är helt och hållet mitt fel alla dagar i veckan, säger Öhman som då passade på att be sina lagkompisar om ursäkt och fick sitta vid sidan i något byte.
– Är man man nog och ber om ursäkt och tar bänkningen själv mer eller mindre så är man lite värd att komma tillbaka, men visst är det väldigt dyra minuter, säger Brottman.
Sedan kom Öhman tillbaka – och det med besked. 2–2-kvitteringen satte han efter 8.26 i andra perioden i power play och 3–3 kom med bara drygt sex minuter kvar av den tredje. Men frågan är om inte Öhmans skottpassning mot bortre stolpen styrdes in via Mika Kohonen.
– De bedömer det som att den inte tar på Mikas klubba och ärligt skiter jag i vem som får det, säger Öhman, som innan 3–3 hade två närmast identiska skott i ribban inom loppet av bara tiotalet sekunder.
Efter att ha tappat fart i den andra hade Storvreta även svårt att få upp ångan fullt i den sista. Framför allt sköt hemmalaget väldigt lite. Per Svedin i Warbergsmålet var bra men nog borde hemmalaget ha satt honom under mer press än man gjorde. Att Storvreta inte vann den här matchen under ordinarie tid handlade mycket om Öhmans utvisningar och andra misstag. Viktor Klintsten tappade bollen enkelt så att Nicklas Lidholm kunde raka in 2–3 och Joakim Olsson spelade Rikard Eriksson i händerna så att denna kunde klappa in 3–4 mellan benen på Klintsten.
Efter att Mattias Samuelsson kvitterat till 4–4 gick matchen till förlängning. Där tog ett poängtörstande Warberg time out efter 18 sekunder för att sedan satsa på att spela sex mot fem utespelare. Då avgjorde Öhman i öppen kasse. Från syndabock till hjälte på en halv match för Öhman.
Warberg saknade flera viktiga spelare på grund av skador, men Öhman ser ändå inte fjolårets finalmotståndare som ett hot den här säsongen.
– Det är inget lag vi behöver vara rädda för i slutspelet, säger han.