Tragedi med lyckligt slut
Det kändes som en kolsvart tragedi, ett drama av den allra mörkaste sorten, ett stycke skrivet och regisserat av en osedvanligt sjuk hjärna.Gudarna log till en början mot Fadern (Lagerbäck) som till en början såg ut att belönas för sitt mod och sin moral efter att ha blivit sviken ha tvingats förskjuta tre av sina favoritsöner (Ibrahimovic, Wilhelmsson och Mellberg). Men gudarna vände snart Lagerbäck ryggen, och deras sändebud på jorden, Mario Frick, såg till att kvällen på Ullevi blev en enda lång mardröm.
I takt med regnet kom ångesten, paniken och frustrationen och knöt sina nävar runt de svenska landslagsspelarna hjärtan. I takt med att minuterna gick blev varenda Liechtensteinspelare en Schwarz, en Mild, en fotbollsmördare som med klinisk precision slog undan ben, boll och hopp för di svenske. I takt med att det oavgjorda resultatet allt mer blev en möjlig utgång av matchen tappade Lagerbäck ansiktet som jag aldrig har sett Lagerbäck tappa ansiktet tidigare.
Naturligtvis insåg han konsekvensen av ett oavgjort resultat mot Liechtenstein på hemmaplan, naturligtvis insåg han vad debatten fram till Spanienmatchen skulle ha handla om ifall matchen slutade 1-1. De senaste dagarnas alla lovord för sitt raka och tydliga agerande när det gällde den utgångssugna trion skulle inte ha varit värt någonting om Sverige hade tappat poäng på hemmaplan mot Liechtenstein i EM-kvalet.
Till slut så tyckte till och med gudarna att man hade plågat den stackars mannen tillräckligt, och lyfte förbannelsen över Allbäck som genast hittade målet igen. Jag räknade till åtta avslut av Marcus Allbäck, och i normala fall så skulle väl mål på var fjärde avslut vara mer än godkänt, men en del av Allbäcks missar var snudd på horribla, nästan slapstick i klass med Chaplin. Lik förbannat är Allbäck hjälten vi får tacka för att hoppet om EM-slutspelet fortfarande lever.
3-1 hemma mot Liechtenstein är knappast någon succé, speciellt inte med tanke på hur det såg ut. Men 3-1 mot Liechtenstein är långt ifrån någon katastrof, och säger väldigt lite om hur det kommer att se ut mot Spanien om en månad.
Helt ärligt så saknade jag inte någon av de tre avstängda spelarna en enda sekund under matchen mot Liechtenstein. Jo, en sekund kanske. Sekunden när först Lucic huvudlöst sålde sig och Hansson blev pinsamt tunnlad på straffområdeslinjen, då dök Mellberg upp i mitt huvud för just en kort sekund. Men bara en.
Offensivt vågar jag påstå att matchbilden inte hade sett bättre ut med Zlatan och Chippen på planen. Zlatan är mållös i landslaget i år, trots att han har spelat mot nationer som Chile, Costa Rica, Paraguay och Lettland. Med den formen som Zlatan är i just för tillfället så är jag inte säker på att Zlatan ens kunnat dominera som tidigare mot ett lag som Liechtenstein.
Jag är trots allt nöjd. Sex poäng efter de två inledande kvalmatcherna är bra, det hade inte kunnat bli bättre rent poängmässigt. Ser man på däremot på spelet, effektiviteten framför mål och framför allt förssvarsspelet så kan det definitivt bli bättre, måste bli bättre, om vi ska kunna ha en möjlighet att rubba Spanien och kanske till och med Island i oktober.
Så jobbar vi med nyheter