Videon är inte längre tillgänglig
Mattias Hammarström är Edsbykille från grunden och det fanns säkert människor ”där hemma” som aldrig trodde att han skulle lämna Hälsingland. Men så blev det – och en starkt bidragande orsak var att flickvännen bor och studerar i Uppsala.
Nu har han gjort sig hemmastadd i staden – och han trivs.
– Det är klart att det är svårt att komma till en ny stad och en ny klubb, men allt är jättebra här. Det är bra med ett större urval, säger han och syftar på aktiviteter vid sidan av bandyn.
Vad skiljer Edsbyn från Sirius?
– Edsbyn har väl alltid haft samma stomme. Det fylldes på med någon ny spelare då och då, men här är det mycket nytt. Annars är det ingen större skillnad.
Under försäsongen blev Hammarström skadad under ett träningspass i hockeyrinken.
Den i ishockeysammanhang så berömda ac-leden i axeln fick en smäll och så var delar av hösten och försäsongen förstörd. Nu är han tillbaka – fullt frisk, eller?
– Jag är lite hämmad när jag skjuter, men det är ingen fara. Men det har varit en hackig försäsong. Jag har varit både skadad och förkyld.
Det är just skottet som är en av Mattias Hammarströms starka sidor. När lagkompisen i Sirius, Patrik Eidenert, ska räkna upp sådant han själv vill ha som bandyspelare så nämner han Hammarströms skott.
Kommer man från Edsbyn, där naturen ligger runt hörnet, så är man både tystlåten och blyg – det är i alla fall så man föreställer sig en Edsbykille när man kommer från Uppsala. Men det stämmer bara till en viss del. Visserligen ger Mattias Hammarström ett lite blygt intryck, men prata, det kan han.
Däremot gillar han naturen. Och tystnaden.
Varje sommar tillbringar han och några kompisar en vecka i norra Jämtlandsfjällen, inte så långt från Gäddede och ganska så avlägset alla stora vandringsleder.
– Där uppe är det tyst och man får vara själv. Det är lätt att stänga av och bara koppla av och umgås med kompisarna.
När UNT frågar om han skulle vilja vara Barack Obama eller Stefan Löfvén för en vecka tvekar han inte en sekund: Obama. Han skulle även tacka ja om Kung Carl Gustaf bjöd in till en personlig lunch. Samtalsämnet skulle bli bilar.
Men hur är det med kunskapen om Sirius ur ett historiskt perspektiv?
Tre frågor, två måste vara rätt för att det ska bli godkänt.
Vilket lag mötte Sirius i sin senaste SM-final? En mycket svår fråga, det måste sägas.
– Nej, det är svårt …
Lite hjälp: En av spelarna i Sirius nuvarande trupp värvades från just den här klubben i fjol, en klubb som inte spelar i högsta serien och som hör hemma i en ganska så stor stad.
– Det är väl inte Boltic? Nej, jag kan inte, säger Hammarström efter lite betänketid.
Rätt svar: Örebro SK (och Robin Olsson, som kom till Sirius från ÖSK I fjol).
Vad hette landslagsmannen som kom från Villa till Sirius i mitten av 80-talet?
Hammarström funderar en stund och pratar om Mikael Arvidsson men han hittar inte fram till det rätta svaret som är Christer Kjellqvist.
Sista frågan: Vad heter Ljusdalsspelaren vars pappa nästan kan kallas för Mr Sirius?
– Hydling!
Det blev ett rätt. Underkänt alltså. Eller ska vi ge rätt för Micke Arvidsson, han var trots allt Christer Kjellqvists radarkompis i Villa?
– Jag har ju bott här i bara några månader, så det var väl inte så dåligt, säger han med ett leende.
Till sist: Vad tror du om Sirius i vinter?
– Det känns bra. Det är klart, vi har många steg att ta men det känns som om vi är mogna för att göra det. Det blir bättre och bättre, säger Hammarström, som nämner Patrik Johansson när han ombeds att han säga någon Siriusspelare som publiken ska hålla ögonen på.