Sirius inledde med att spela ett lågt försvarsspel, inte helt olikt det vi fick se mot Bollnäs i söndags.
Vetlandas övertag i bollinnehav var markant – och man skapade också många målchanser. Det kändes logiskt när målen kom, först Eetu Peuhkuris 1–0 och sedan Jonathan Svenssons 2–0.
– Vi var inte med från början, konstaterar tränaren Esa Määttä på telefon från Vetlanda.
Sirius hade lite mer boll efter Vetlandas fina start, men det var fortsatt övertag för hemmalaget, som drev hela spelet.
Sirius hade svårt att skapa heta målchanser. Faktum är att man skapade mer mot Västerås SK. Vill man vara snäll hade Sirius tre bra chanser under den första halvleken – och det blev mål på den första av dem.
Det var Markus Kumpuoja som blev mer eller mindre fri när Vetlanda glömde bort hela sin högerkant i straffområdet. Teemu Määttäs förspel till målet var riktigt snyggt och avslutet satte Kumpuoja enkelt.
Möjligen var Sirius lite på gång efter reduceringen, men den känslan försvann snabbt. Sirius misslyckades med en rensning i eget straffområde och bollen gick rakt på Pontus Viléns klubba, och han satte 3–1.
– Vi gav bort det målet. Två av våra spelare var ensamma kring bollen och borde ha haft tid och kontroll att ta bort den, men nu blev det bara en stötning just dit bollen inte ska gå, säger Esa Määttä.
Eländet fortsatte nästan direkt. Efter Jesper Hvornums 4–1 på en hörna efter en halvtimme kändes det faktiskt avgjort.
Siriusspelarna protesterade och menade att hörnan var felaktigt dömd.
– Extra tungt när det blir mål på den. Alla såg att det inte var hörna utom de tre domarna, säger Esa Määttä.
Sirius hade ingenting att komma med efter Vetlandas hörnmål.
– Det var lite kört efter 4–1, säger Määttä.
Det enda positiva sett med Siriusögon var att laget klarade sig undan ännu ett tvåsiffrigt nederlag – och så målvakten Anton Andersson. Det kanske låter konstigt att berömma målvakten som släpper in nio mål, men han var faktiskt lagets bäste spelare.
Viktor Lundberg var med i bussen till Vetlanda och på uppvärmningen, men valde att avstå spel.
– Han kände efter uppvärmningen att han inte kunde spela, säger Määttä, som i alla fall slapp se fler skador.
– Nja, mentala skador då, säger han med ett skratt och syftar förstås på den stora förlusten.