Sportsligt gjorde Sallén Basket en kanonsäsong – särskilt med tanke på att laget i december gjorde ett tränarbyte när Johan Persson tackade för sig och dåvarande sportchefen Kelly Grant tog över med minst sagt ett lyckat resultat.
Det räckte till en femte och avgörande semifinal mot Umeå-laget Udominate.
Allt borde vara frid och fröjd i Sallén Basket – med nya sponsorer ståendes på kö.
Så är inte verkligheten.
– Vi är ett elitlag som har visat resultat två raka säsonger, men tyvärr verkar inte företagen i Uppsala visa så mycket intresse för oss. Det är tråkigt, men vem ska annars göra det, säger klubbens ordförande Åsa Pettersson Danielsson som tidigare i år gick ut med att klubben framöver vill etablera sig i Sverigetoppen.
Vad beror ointresset på?
– Vi är inte den enda klubben i Uppsala som har problem. Det har gjorts en undersökning som visar att företagen i Uppsala stödjer idrotten mindre än i andra städer. I Luleå och Umeå finns det etablerade samarbeten och det är kanske dit vi också måste nå, även vi redan har Klubb 2020 exempelvis.
Till råga på allt blev det efter slutspelet officiellt att klubbens storsponsor, Sallén Elektriska AB, drar ned kraftigt på sin stöttning efter 13 säsonger som största sponsor.
– Har du några förslag eller tips på en ny huvudsponsor?, undrar Pettersson Danielsson under intervjun som görs på hennes arbetsplats i Almtunaskolan.
Svaret – eller motfrågan – säger en del om situationen i Sallén Basket (som klubben fortfarande kallar sig). På grund av det osäkra ekonomiska läget har klubben tills vidare valt att inte erbjuda sina spelare eller tränare några kontrakt – och det lär dröja. Om det ens kommer in någon ny huvudsponsor.
– Vi arbetar med olika scenarion inför nästa säsong, ett scenario kan vara ett upplägg liknande det som Alvik hade den gånga säsongen med lokala spelare, och när de fick in tillräckligt med sponsorpengar så fyllde de på med importer och meriterade spelare vartefter. Oavsett vill vi erbjuda möjligheter för våra egna unga spelare där vårt juniorlag är ett av de bästa i Sverige.
IT-miljardären Niklas Zennström har hjälpt herrlaget i många år, har ni varit i kontakt med honom?
– Alla kontakter med Niklas Zennström har skett via Gunnar Preuss i herrföreningen, och vi har fått uppgiften att det är så Niklas Zennström vill ha det. Så vi har inte försökt få kontakt med honom. Däremot fick vi uppgifter från herrföreningen att inget av lagen skulle få pengar den gångna säsongen, utan det var via stipendierna som han skulle stötta basketen i Uppsala.
– När det gäller stipendierna så är det en spelare från förra säsongen som inte fått svar än, och jag är osäker på hur många som har sökt i år.
Det var för nära ett och ett halvt år sedan som Åsa Pettersson Danielsson klev in som ordförande efter att Peter Lövgren valt att hoppa av. Nästa månad, i juni, kommer Sallén Basket (eller KFUM Uppsala Basket dam ungdom som de numera egentligen heter) ha sitt årsmöte. Förutom att klubben där kommer att redovisa ett troligt plus minus noll-resultat, så är det tveksamt om Pettersson Danielsson fortsätter som ordförande.
– Det är roligt, men det tar mycket tid. Jag både vill och inte vill. Sedan kan jag ibland känna att det kanske kan finnas någon som är bättre på det här än mig. Någon som har fler kontakter när det gäller eventuell sponsring och ett kontaktnät som kan öppna dörrar rent ekonomiskt. Vi är en liten styrelse där alla får hjälpa till med allting, från att baka till kiosken till att stå i den på matcherna, säger Åsa Pettersson Danielsson.
Intressant i Sallén Baskets styrelse, förutom att klubben är den enda av Uppsalas elitlag som har en kvinnlig ordförande, är att samtliga i den är kvinnor. I Uppsala Basket är det till exempel bara män på motsvarande positioner.
– Det är inget medvetet, och vi stänger inga dörrar för män i styrelsen. Utan det handlar nog mer om vilka nätverk man har. Sedan tror jag att kvinnor generellt är mer benägna att stödja kvinnlig idrott, säger Åsa Pettersson Danielsson.
Är det för mycket män i andra Uppsalaklubbars styrelser?
– Ja, det tycker jag. Och jag tror att det går igen i samhället i övrigt av tradition. Under många nätverksträffar, även inom idrotten, så är det mycket manligt bondande som lever kvar där man som kvinna kan känna sig utesluten. Det kan nog skrämma bort många.