Nybildade Upsala Cykelklubb från 1906 tog i med full kraft och inbjöd till Skandinaviska cykeltävlingen redan 1909. 17 cyklister ställde upp på artilleriregementets kaserngård för att från kl. 07.00 på söndagsmorgonen med fem minuters startmellanrum ge sig i kast med 19 mils tempolopp på, jämfört med idag, rätt dåliga vägar via Örsundsbro, Litslena, Bålsta, Järva, Märsta och åter till Uppsala.
Det skandinaviska deltagarinslaget var inte särskilt brett utan begränsade sig huvudsakligen till stockholmare och Uppsalabor. Segern gick till Alex Ekström, SK Iter i Stockholm, på 6 timmar, 44 minuter och 55 sekunder. Det gav en genomsnittshastighet av drygt 28 km/tim.
Två år senare kunde tävlingen leva upp till sitt högtidliga namn på allvar. Från Danmark mötte Hans Olsen, dansk mästare på 10 mil, och Louis Pedersen, båda DBC i Köpenhamn, upp, och från Norge Karl Olsen och Karl Gulbrandsen, från GF Vidar i Oslo. 18-årige junioren Erik Blomgren, Söderbrunns IS i Stockholm, segrade överraskande, medan Hans Olsen på femte plats blev bäst av utlänningarna.
Tävlingen blev allt populärare för varje år som gick och kallades kort och gott Skandis i folkmun. 1920 upphöjdes populärbeteckningen till officiellt namn.
Det hade blivit Stockholmssegrar de fyra första åren. 1915 var Ragnar Malm, VIF Diana i Eskilstuna, snabbast, var på det året efter äntligen blev Uppsalaseger genom Axel Eriksson, CK Uni. Ragge Malm kom tillbaka som segrare också 1917, bytte sedan förening till IF Thor och vann också de två följande åren. 1920 triumferade Harry Stenqvist, OS-guldmedaljören på landsväg i Antwerpen, och i CK Unis färger i Skandisloppet.
1924 blev det första gången utländsk trumf genom dansken Henry Hansen. Han dominerade Skandis under ett halvt decennium och följde upp ytterligare fem segrar i rad till och med 1931. Skandis hade därmed på allvar etablerat sig utanför landets gränser. Till och med 1937 avgjordes tävlingen som tempolopp på sträckningen Uppsala-Enköping (Litslena)-Stockholm-Uppsala för att 1938 och -39 bli linjelopp med gemensam start. 1940 återgick man till tempolopp för att därefter från 1946 till modern tid trampa linje, endast undantagandes 1951 och -52, åter tempo, samt 1956 lagtempo.
Bansträckningen har modifierats med jämna mellanrum under årens lopp. Den klassiska triangeln Uppsala- Enköping-Stockholm(-Uppsala) kom från slutet av 50-talet att ersättas av en varvbana Sunnersta-Lurbo-Rosendal-Ultuna(-Sunnersta) med start och mål på toppen av Kohagsbacken i Flottsund. Och den är numera sedan många år tillbaka ersatt av en tätortsbana Botaniska trädgården-Kåbo-Ultuna-Polacksbacken och åter till det spektakulära målet på Dag Hammarskiölds väg mellan Botan och Uppsala slott.
Det kan noteras att tävlingen inte bara förändrats innehållsmässigt och sportsligt under årens lopp utan också språkligt. På ”nysvenska” går loppet numera officiellt under namnet Scandinavian Race.