Till vardags jobbar Dan Persson som kommersiell utvecklare av idrott. Han driver även en uppmärksammad blogg på nättidskriften Idrottens affärer och får ses som en av Sveriges experter inom området. Så här reagerar han på den sammanlagda summan 38 miljoner kronor för sponsring för Uppsala samlande elitlag:
– Jag tycker att det låter rimligt eftersom det inte finns något lag i SHL eller fotbollsallsvenskan i Uppsala. Sedan ska man vara medveten om att de stora företagen numera bara går in i CSR-projekt (samhällsansvar, reds anm.). SEB och Swedbank som är stora på den svenska sponsormarknaden har till exempel flyttat all sin sponsring till Friends och liknande organisationer, säger Dan Persson och lyfter fram Djurgården och Malmö FF som lyckade exempel på klubbar som numera jobbar i CSR-projekt, liksom Uppsala Basket, Sallén och Sirius fotboll gör i Uppsala.
– Sedan finns det ju andra exempel som Skellefteå kraft som går in i Skellefteå hockey med mångmiljonbelopp. Det är inte sponsring i traditionell mening utan stöttning av ett lag för bygden. SSAB går in på samma sätt i Luleå hockey, fortsätter Persson och förtydligar att ishockeyn är den kommersiellt mest gångbara idrotten.
– Det är flest matcher och flest event inom ishockeyn. Det är också den enda ligan i Sverige där man ligger i världstopp och inte har någon direkt konkurrens. Fotbollen har konkurrens från Champions league och ligor utomlands och har det tuffare.
Hur ser du på framtiden, tror du att sponsringskakan i Uppsala kommer att växa?
– Det beror på. Skulle Almtuna ta sig upp i elitserien skulle man hitta betydligt mer sponsorpengar tror jag. Man kan jämföra Uppsala med Linköping som också är en universitetsstad och där finns LHC. De akademiska städerna har traditionellt haft svårt att etablera fotbollslag i högstaligan då fotboll traditionellt varit en arbetarsport i Sverige.
Den nya planerade arenan vid Gränby centrum skulle också ge en skjuts framåt för Almtuna ekonomiskt, tror Persson.
– Framförallt skulle biljettintäkterna öka och kringförsäljningen. Det intressanta i detta är att vi gjort ett par studier som visar att nybyggda gedigna arenor ger så pass mycket skatteintäkter att det med råge finansierar vad det kostar för kommunen att bygga och underhålla en arena, säger Dan Persson.
Hur bör klubbarna jobba framöver, enligt dig?
– Man har inte så mycket att välja på utan det är bara CSR som gäller. Det är det som är mode. Digitaliseringen och internet har gjort att priserna för skyltar och tröjreklam har sjunkit drastiskt. Det här är en kommersiell marknad. Företagare räknar krona för krona var man syns mest och vad som är bäst för de egna affärerna.
Men genom CSR syns man inte ju inte så mycket?
– Nja, men man framgår som ett bra och samvetsfyllt företag som gör någonting bra.
En annan tung person inom området är Niklas Birgetz, som är vd för Sponsrings- och eventföreningen, som är en intresseorganisation för svensk sponsring i stort. Även han tycker att 38 miljoner kronor låter rimligt.
– Nu har jag inga exakta jämförande siffror med andra städer. Men sammanlagt i Sverige omsatte sponsring förra året 6,5 miljarder varav idrotten stod för 73 procent av dessa (4,75 miljarder). Men i den summan har du SOK (Sveriges olympiska kommitté), Sef (Föreningen svensk elitfotboll), Svenska spel och de stora kontona förbunden sitter på, och de sitter inte i Uppsala utan har kontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö och då hamnar pengarna där. Generellt är ändå sponsring en växande verksamhet som ökade med 6,5 procent förra året. För första gången var den större än dagspressen och har bara kategorin internet och mobilt som är större. Idrotten har en dominerande ställning på området, säger Niklas Birgetz som även företräder kultur- och social sponsring.
Upprepande från flera av Uppsalalagen är en önskan om att stadens stora biomedicinska företag som exempelvis GE Healthcare borde stötta den lokala idrotten i större omfattning. Här tycker Birgetz att klubbarna inte ska se problemen utan jobba ännu hårdare med paketeringen.
– I modern sponsring blir det allt viktigare att vara professionell som rättighetsinnehavare. För att stora företag inom biomedicin ska gå in måste man sälja in nyttan med den egna verksamheten så att de kan göra affärer via sponsringen. Det är lätt att säga att de borde gå in med en miljon, men de måste veta varför de ska gå in. Tidigare inom sponsringen har det ofta funnits någon vd som är entusiastisk för något enskilt lag och vill synas med sin logga hos dem. Det funkar inte längre när företagen ser sponsringen som en del i att bygga sitt eget varumärke och göra affärer, säger Niklas Birgetz och tillägger:
– Även jag anser att CSR blir allt viktigare och att företagen i dag vill ta ett större samhällsansvar och exempelvis gärna ser satsningar på ungdomsidrotten. Idrotten håller många ungdomar borta från utanförskapet och detta borde fler rättighetsinnehavarare bli bättre på att upplysa om för att få fler sponsorer.