I en serie om tre delar kommer UNT att granska det som är den viktigaste inkomstkällan för Uppsalas elitlag. I studien för de tio lagen (se fakta nedan) har vi pratat med ledande personer i respektive förening som har fått ge sin syn på hur de jobbar på marknadssidan och hur de upplever säljklimatet.
Då idrotten överlag gått mot att bli allt mer professionell där spelarna i de större lagen i dag är att betrakta som heltidsproffs är givetvis sponsorintäkterna – vid sidan om biljettintäkterna, diverse bidrag, kringförsäljning och donationer – det som gör att klubbarna kan hålla sig på den nivå de gör.
Sammanlagt för lagen landar siffran på 38 miljoner kronor. Detta kan jämföras med exempelvis Malmö FF i fotbollsallsvenskan som ensamt årligen drar in över 60 miljoner kronor.
Störst i Uppsala på marknadssidan är inte helt oväntat Almtuna som årligen redovisar runt tio miljoner kronor. Knappast förvånande då hockeyallsvenskan är den kommersiellt mest attraktiva ligan – av de som Uppsalalagen är representerat i – med flest matcher och mycket exponering både lokalt och riks i form av tv-sändningar.
Almtunas marknadsansvarige Peter Karlström har jobbat i klubben med de här frågorna de senaste nio åren.
– Jag hörde att det finns över 10 000 företag i Uppsala varav det bara är 600 som sponsrar idrottslag, vilket gör det tufft. Det finns heller inga stora industrier och därför inga företag som kan lassa in miljoner som i många andra städer, säger Karlström.
– Men man märker att så fort ett lag går bra blir det lättare att sälja. Vi hade vår guldperiod 2009/2010 när det kom ungefär två tusen åskådare på matcherna i snitt. Då var det företag och privatpersoner som ringde och ville köpa säsongskort. När det går sämre så kommer inte folk och då blir det tuffare, fortsätter han.
Vidare ser Peter Karlström ett par tydliga trender på marknadssidan i Uppsala.
– När jag började med det här var det mest skyltar och tröjreklam, men nu handlar det mer och mer om event, att man vill göra saker tillsammans med sina kunder. Förra säsongen hade vi exempelvis 15–16 event där våra sponsorer själva fick spela ishockey inför matcherna och det ger bra extrapengar, säger han.
Där bakom har Uppsala Basket etablerat sig som marknadstvåa medan Storvreta och Sirius fotboll får ses som de stora uppstickarna. Storvreta har under ledning av marknadschefen Robert Andersson växt på marknadssidan de senaste fem åren. Innebandyklubben jobbar på ett lite annorlunda sätt jämfört med övriga lag och har till exempel betydligt färre sponsorer (65) än exempelvis Sirius fotboll som har flest till antalet (470).
– Vi har fokuserat på att få ut mer av enstaka sponsorer än att ha flera och jobba närmare dem vi har. Jag upplever att vi har en stark produkt med ett växande varumärke. Vi är också ett av få lag i staden som har lokala profiler. Sedan har vi byggt upp ett rykte i hur vi tar hand om våra sponsorer, vilket har gett ringar på vattnet. I början hände det aldrig att man fick ett inkommande samtal, men nu är det 10–15 som hör av sig. Rekommendationen är bland det starkaste man kan få, säger Robert Andersson som inte riktigt håller med Peter Karlström om vikten av sportsliga framgångar i marknadsarbetet.
– Visst sportsliga framgångar är viktigt, men man kan inte bygga en sponsorprodukt på det. Över tid kommer de sportsliga resultaten att variera. Vårt jobb är att bygga in andra värden i sponsringserbjudet. De sportsliga resultaten ska vara grädden på moset, säger han.
Sirius fotbolls marknadsansvarige Stefan Bärlin (som under hösten kommer att få nya arbetsuppgifter i klubben) har efter två och ett halvt år i sin nuvarande roll en hel del att säga i ämnet. Man kan även notera att Sirius i år har höjt sin försäljning med runt 3 miljoner kronor till 7,5 miljoner när laget spelar i landets näst högsta serie.
– Kontinuitet på säljsidan och superettan är det som ligger bakom de siffrona, berättar Bärlin som tvärtemot Storvreta alltså jobbar väldigt brett.
Tillsammans med ett telemarketingföretag har man fått upp det totala antalet sponsorer till 470 stycken.
– De (telemarketingföretaget) ringer företag i hela Uppsala åt oss som vi inte ens visste fanns. Vi blir ju intressanta när vi säger att vi har nästan 500 företag och då vill ju de som har gått med kanske vara med mer framöver och stötta oss mer än de initialt gör nu, fortsätter Bärlin som är väl medveten om att det råder konkurrens om Uppsalas sponsringskaka.
– Av de här 30 miljonerna som fördelas är många låsta genom lojalitet och hjärta. Det är max tio av dessa som är öppna, säger Stefan Bärlin.