En ung Robert Ă
hman Persson skriver autografer i samband med en U21-samling i Uppsala.
2003 lĂ€mnade en 16-Ă„rig Robert Ă hman Persson BĂ€linge, dĂ€r han hade börjat spela fotboll som fyraĂ„ring, för spel i AIK. 17 Ă„r senare Ă€r karriĂ€ren över efter spel i flera av landets största klubbar och Ă€ven i den portugisiska högstaligan. UNT trĂ€ffar âRĂ„pâ utanför den tillfĂ€lliga bostaden i Stockholm bara dagar efter beskedet att knĂ€et sĂ€tter stopp för fortsatt spel i Sirius.
â Jag har bearbetat det ett tag, men just den dag det blev officiellt sĂ„ var det tungt, det blev jobbigt, sĂ€ger Ă hman Persson.
I samband med beskedet haglade det in hyllningar och lyckönskningar frÄn alla möjliga hÄll.
â Jag har inte hunnit ta in allt, jag var lite chockad att det blev sĂ„ mycket. Jag har faktiskt inte ens lĂ€st allt utan sett att det har varit vĂ€ldigt mycket kommentarer. Jag fick vĂ€ldigt mycket sms ocksĂ„, jag satt typ tre timmar och svarade pĂ„ sms efter det blev officiellt.
Han gjorde allt han kunde för att ta sig tillbaka frÄn den knÀskada han Ädrog sig i den tredje omgÄngen i fjol. Han sÀger sjÀlv att han fysiskt aldrig varit i sÄ bra form som nu eftersom han trÀnat sÄ hÄrt för en comeback. SÄ blev det dock inte och i stÀllet kan han blicka tillbaka pÄ en imponerande karriÀr inom elitfotbollen.
â Jag har inte reflekterat sĂ„ mycket utan verkligen levt i nuet. Jag Ă€r vĂ€ldigt tacksam, jag har fĂ„tt olika klipp skickat till mig nu och dĂ„ blir man lite nostalgisk nĂ€r man ser bilder pĂ„ sig sjĂ€lv nĂ€r man var ung och lovande och jag Ă€r inte en nostalgisk person egentligen. Det Ă€r vissa grejer man inte sett pĂ„ tio Ă„r, nĂ€stan frĂ„n VHS-tiden.
Om nÄgon hade sagt till dig att du skulle fÄ den hÀr karriÀren nÀr du var 16, vad hade du sagt dÄ?
â DĂ„ hade jag tagit den alla dagar i veckan. Mitt mĂ„l tidigt var att bli fotbollsproffs, men sedan blev jag realistisk och ville kunna försörja mig pĂ„ fotboll. NĂ€r jag vĂ€l nĂ„dde det mĂ„let relativt tidigt har jag strĂ€vat uppĂ„t, uppĂ„t och uppĂ„t, men samtidigt Ă€r det fĂ„ förunnat att leva pĂ„ fotboll i 16 Ă„r. Med lite flyt hade jag sĂ„ klart kunnat fĂ„tt nĂ„got bĂ€ttre kontrakt, men nĂ„gonstans var det sĂ„ bra jag var och det Ă€r jag stolt och tacksam över. Det Ă€r vĂ€ldigt mĂ„ngas dröm att fĂ„ spela.
Vi backar bandet till uppvÀxten i BÀlinge och som son till förre Siriusspelaren Staffan Persson sÄ var steget till fotbollen inte sÀrskilt lÄngt.
â Jag fick debutera ganska tidigt i A-laget nĂ€r jag var 14 Ă„r i division III, det var jĂ€kligt stort dĂ„. Man spelade med mĂ€n och jag var bara en liten pojke, minns han tillbaka.
Han vÀrvades tidigt till AIK, en bÄde tuff och utvecklande flytt.
â Jag kĂ€nde direkt att jag lĂ„g lĂ„ngt efter mĂ„nga dĂ€r, rent tekniskt och taktiskt. Skolningen som de hade fĂ„tt, Ă€ven om jag gick GrĂ€nby fotbollsgymnasium, var pĂ„ en annan nivĂ„. Jag kĂ€nde att det gĂ€llde att jobba och det var vĂ€l dĂ€r som det hĂ€nde nĂ„got, att jag utvecklades ganska fort, sĂ€ger Ă hman Persson och fortsĂ€tter:
â Det var en relativt tuff miljö för jag kom Ă€ndĂ„ utifrĂ„n som nĂ„gon form av vĂ€rvning redan dĂ„, uppsnackad till AIK:s juniorlag. TonĂ„rsgrabbar i âGnagetâ och sĂ„ kommer nĂ„gon bonde frĂ„n Uppsala liksom. Jag var ganska trygg och bestĂ€md redan dĂ„ sĂ„ jag körde bara och allt eftersom sĂ„ blev vi ett bra lag och jag har fortfarande bra kontakt med mĂ„nga.
Efter att ha slagit sig in i AIK:s A-lag sÄ gick resan vidare till danska Viborg för att fÄ mer speltid.
â Det var en tung tid för det var fem, sex Ă€ldre spelare som slutade och vi var ett gĂ€ng 20-Ă„ringar som skulle ta deras plats. Vi fick inte ihop det som lag och det jag minns var att det var en alibisĂ€song.
Det blev 12 U21-landskamper för "RÄp", hÀr mot Frankirke.
Efter bara ett Ă„r tog han Ăresundsbron tillbaka till Malmö FF. Enligt âRĂ„pâ sjĂ€lv tack vare bra prestationer i det svenska U21-landslaget som gjorde att hans varumĂ€rke var fortsatt starkt trots en halvdan sĂ€song i Danmark.
â Det var rörigt, men jag spelade nĂ€stan hela tiden. Jag började som mittback i Malmö och jag tror att vi hade sex mittbackar, men att jag inte spelade tvĂ„ matcher i rad med nĂ„gon. Alla blev skadade runt mig. Det var Daniel Andersson, Jimmy Dixon, Gabriel, Anders Andersson och Markus Halsti, hur mĂ„nga som helst, minns han.
Ă
hman Persson jublar efter ett mÄl i Malmötröjan.
2010 började Malmö FF gÄ riktigt bra och man vann SM-guld senare under hösten. à hman Persson fick se sig utkonkurrerad pÄ mittfÀltet av Wilton Figueiredo och Ivo Pekalski. Som tredjeval stod han för en fin vÄr med flera mÄl. Under sommaren hörde dock AIK:s nye sportchef Jens T Andersson av sig. Uppdraget var att rÀdda de regerande mÀstarna kvar i allsvenskan.
â Jag tvekade, jag hade det ganska bra i Malmö och vi lĂ„g i toppen, men han sa att jag skulle till AIK och spela varje match. Jag hade aldrig lĂ€mnat Malmö om det inte var AIK som ringde för jag har Ă€ndĂ„ starka band dit.
2011 blev sedan en av hans bÀsta sÀsonger i karriÀren med fem mÄl som en absolut nyckelspelare i det AIK som kom tvÄa i allsvenskan.
â Jag blev uttagen till januariturnĂ©n men en hĂ€lskada gjorde att AIK ville att jag skulle tacka nej, jag hade nog kunnat kriga mig genom det dĂ€r lĂ€gret annars.
Ă ret efter började ocksĂ„ bra innan han plötsligt blev en âfiskpinne i frysboxenâ som han sjĂ€lv uttrycker det. Det var en situation i Polen som gjorde att han försvann frĂ„n startelvan.
â Det var Europa League-kval mot Lech Poznan (med Kebba Ceesay), andra matchen. Jag kommer ihĂ„g situationen. Helgi Danielson tappade bollen pĂ„ vĂ„r egen planhalva och deras kille sĂ€tter full fart mot vĂ„ra mittbackar. Vi hade krysset dĂ„ som gjorde att vi skulle gĂ„ vidare och jag visste att jag behövde stoppa den killen annars blir det mĂ„l. Jag visste ocksĂ„ att om jag tog ett gult sĂ„ skulle jag bli avstĂ€ngd i nĂ€sta match. Jag klippte honom, fick gult kort och efter den matchen var jag helt borta.
Redan som 16-Äring gick Uppsalasonen till AIK, en klubb han representerade i tvÄ sejourer.
I efterhand förstÄr dock à hman Persson varför AIK valde att satsa pÄ andra spelare.
â Jag hade kanske gjort samma sak om jag var AIK, Björn Wesström och Andreas Alm sĂ„ jag har inget agg för att de bĂ€nkade mig. De valde att satsa pĂ„ Ibrahim Moro och Robin Quaison. DĂ€r och dĂ„ var jag nog bĂ€ttre, men det var marginellt. De sĂ„lde Moro och sĂ„lde Quaison som i dag Ă€r en av landets bĂ€sta fotbollsspelare, jag Ă€r tillrĂ€ckligt med i matchen för att fatta att det var för AIK:s bĂ€sta, men för mig personligen var det skittrĂ„kigt.
NĂ€r kontraktet med AIK gick ut 2013 hamnade han i stĂ€llet i Ărebro trots intresse frĂ„n utlĂ€ndska klubbar.
â Det var dĂ„ jag fick min första ordentliga skada sĂ„ kontraktet gick ut nĂ€r jag var skadad. Jag hade flera intressanta grejer pĂ„ gĂ„ng dĂ€r, lite Schweiz, Ăsterrike, bottenklubbar i Holland och nĂ„gon bra klubb i Danmark. NĂ€r jag blev skadad sĂ„ försvann allt, berĂ€ttar han och minns tillbaka pĂ„ de fördomar han hade mot Ărebro som stad:
â Jag hade tre superĂ„r i Ărebro, fantastisk stad och fantastiska mĂ€nniskor. Jag hade vĂ€ldigt mycket fördomar om staden, du vet gnĂ€llbĂ€ltet. UtifrĂ„n sett Ă€r Ărebro skittrĂ„kigt, men nĂ€r man vĂ€l har varit dĂ€r sĂ„ Ă€r det jĂ€ttetrevliga mĂ€nniskor och jag trivdes sĂ„ himla bra dĂ€r.
I Ărebro blev Ă
hman Persson utsedd till lagkapten.
Ă hman Persson ser Ărebro som en förebild för hur Sirius ska arbeta.
â Jag vet att Sirius kollar mycket pĂ„ Ărebro för de gör mĂ„nga saker rĂ€tt och det Ă€r nĂ„gonstans den nivĂ„n som Sirius strĂ€var mot just nu till en början. Sedan ska Sirius klĂ€ttra Ă€nnu mer sĂ„ klart, sĂ€ger han och Ă„terkommer till det Ă€ven senare i intervjun.
Vid samma tidpunkt som han valde Ărebro sĂ„ visade Sirius, som dĂ„ precis hade gĂ„tt upp i superettan, intresse för Uppsalasonen.
Var det nÄgon gÄng nÀra att det blev Sirius innan 2018?
â Det var nog aldrig nĂ€ra innan, men det har hela tiden legat i bakhuvudet att nĂ„gon gĂ„ng vill jag spela i Sirius. Jag har alltid haft koll pĂ„ laget och tyckt synd om klubben bĂ„de dĂ€r mot Ăstersund 2012 och framför allt Falkenberg 2015, det var ett brutalt rĂ„n tycker jag att Sirius inte fick gĂ„ upp.
Vintern 2016 gick kontraktet ut med Ărebro. Sirius var Ă€ven dĂ„ intresserade dĂ„ man precis hade avancerat till allsvenskan, men siktet var instĂ€llt pĂ„ en utlandsvistelse och han var ytterst nĂ€ra en drömflytt till Kina.
â Jag siktade mot Asien, dels för att det Ă€r ett Ă€ventyr, hĂ€ftigt land och cashen. Det var vĂ€ldigt nĂ€ra, det var pĂ„ millimetern frĂ„n att det blev klart i Kina.
Hur mycket hade du tjÀnat?
â Runt 350 000 dollar netto per Ă„r, men det sprack.
Varför?
â Det Ă€r mycket kontakter, agenter och video hit och dit. De ville ha mittbackar och forwards och jag hade inte spelat sĂ„ mycket mittback mot slutet i Ărebro. Det var lite det, jag hade inte sĂ„ mĂ„nga videos pĂ„ att jag kan spela mittback. Till slut var det en president som fick feeling för en annan gubbe. Det var Ă€ven nĂ€ra med en annan kinesisk klubb, men de hade lite strul och fick transferförbud.
Robert Ă
hman Persson blev hastigt och lustigt klar för Belenenses.
I stÀllet för en ekonomisk drömflytt till Kina sÄ blev det en sportslig drömflytt portugisiska Belenenses. Ni minns Helgi Danielsons bolltapp som ledde till à hman Perssons varning och biljett till frysboxen i Polen? Nu bjöd den islÀndske mittfÀltaren, som tidigare spelat i klubben, tillbaka.
â Helgi hade pushat för min profil och spelartyp i Belenenses sĂ„ han bjöd faktiskt tillbaka pĂ„ den. Jag fick köra en snabb googling och hade tio minuter pĂ„ mig att bestĂ€mma mig. Jag visste att det var Lissabon och högsta ligan sĂ„ redan dĂ„ var man hemma, sĂ€ger han.
Tiden i Portugal var upp och ner för à hman Persson som ÀndÄ beskriver det som en fantastisk tid.
â Det var kaos, jag var i frysboxen dĂ€r ocksĂ„ och jag hade tre trĂ€nare under tiden, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
â Jag spelade första halvĂ„ret, spelade typ inget i mitten och sedan hela tiden sista mĂ„naderna. Den trĂ€naren blev ocksĂ„ kvar och ville förlĂ€nga med mig, men det Ă€r sĂ„dan ruljangs pĂ„ spelare dĂ€r sĂ„ presidenten valde att ta in nĂ„gra billigare brassar i stĂ€llet för att sĂ€lja vidare. De ville ha kvar mig, men jag hade fĂ„tt gĂ„ ner 70 procent i lön.
Under det sista halvÄret i Portugal stod han för flera fina insatser bland annat mot storklubbarna Porto och Sporting som bÄda besegrades.
â Jag gick frĂ„n frysen till glödhet kan man sĂ€ga. Jag hade vĂ„r kapten bredvid mig i trebackslinjen och vĂ„r trĂ€nare sa nĂ„gon gĂ„ng inför hela laget att âdet Ă€r helt sjukt att vi har en kille som inte ens pratar portugisiska, men som styr hela laget bĂ€ttre Ă€n nĂ„gon annanâ. Det var indirekt en jĂ€ttefin hyllning till mig och det var dĂ€rför jag fick spela. Jag styrde laget bakifrĂ„n.
2018 vÀnde han hem till Uppsala och fick avsluta karriÀren i Sirius.
NÀr kontraktet gick ut sommaren 2018 var det sÄ Àntligen dags att komma hem till Uppsala och Sirius. Familjen hade precis fÄtt barn och att ha nÀrmare hem var en av anledningarna till flytten.
â NĂ„gonstans kĂ€nde jag att det hela tiden varit snack om att jag ska komma till Sirius och jag har kĂ€nt det sjĂ€lv, att det vore vĂ€ldigt kul att fĂ„ spela i Sirius och ocksĂ„ fĂ„ visa upp mig för Uppsalapubliken. NĂ€r vi började prata, jag fick ett lĂ„ngt kontrakt sĂ„ kĂ€ndes det som att det var dags.
Det var dock ett sargat Sirius som han kom till med endast fem inspelade poÀng och en jumboplats i allsvenskan.
â Det var ett sargat lag, men med bra spelare. Det blir sĂ„ nĂ€r man torskar sĂ„ mĂ„nga matcher, man börjar tvivla. Man gör allt man kan, men vinner Ă€ndĂ„ inte och dĂ„ brukar man oftast sparka trĂ€naren för att fĂ„ in en ny röst eller göra nĂ„gon vĂ€rvning. I vĂ„rt fall blev det nĂ„gra vĂ€rvningar.
Sirius klarade kontraktet med marginal efter att à hman Persson kommit in i laget tillsammans med en ÄtervÀndande Lukas Jonsson, Mohammed Saeid och Niklas Thor.
â Jag var ingen stjĂ€rna pĂ„ planen nĂ„gonstans, men jag kom in med en tro och energi som boostade de andra rĂ€tt bra. Just dĂ€rför Ă€r jag sĂ„ stolt och glad att jag var med att tillsammans med grabbarna i laget hĂ„lla kvar Sirius 2018. Det var inte snyggt, men i de lĂ€gena Ă€r det bara poĂ€ng som rĂ€knas.
SÀsongen 2019 blev det bara tre matcher innan skadan satte stopp för Äret och hela karriÀren skulle det visa sig. I de tre matcher som à hman Persson spelade var Sirius som bÀst spelmÀssigt i fjol med segrar mot Kalmar och AFC och sedan en fin insats borta mot AIK. Att han inte fick fullfölja sÀsongen Àr fortsatt nÄgot som grÀmer honom.
â Det kĂ€ndes vĂ€ldigt bra de tre matcherna, vi var vĂ€ldigt stabila. Grabbarna gjorde det bra sedan Ă€ndĂ„, men jag kĂ€nner att det fortfarande Ă€r en tagg.
à hman Persson kan se tillbaka pÄ en lÄng och framgÄngsrik karriÀr inom elitfotbollen dÀr han under mÄnga Är var ensam pÄ herrsidan frÄn Uppsala pÄ elitnivÄ.
â Jag har under alla Ă„r aldrig fattat hur det bara kan vara jag i princip frĂ„n Uppsala som Sverige fjĂ€rde största stad. Ola Andersson kommer ocksĂ„ frĂ„n BĂ€linge och jag visste nĂ„gonstans att han hade lyckats sĂ„ jag tror att jag hade det i mig. Jag tror att det Ă€r viktigt att man har folk i sin nĂ€rhet som lyckas med saker sĂ„ blir dina drömmar och mĂ„l inte omöjliga.
â Nu Ă€r vĂ€gen inte sĂ„ svĂ„r eftersom vi har ett allsvenskt lag. Du behöver âbaraâ ta dig in i Sirius A-lag, förut hade du inte ett lag i staden utan var tvungen att synas och kanske inte trodde pĂ„ det riktigt heller. Nu Ă€r det nĂ€ra, dina drömmar Ă€r inte overkliga utan de finns nere pĂ„ Studan.
Vad mÄste Sirius göra bÀttre för att ta steg i framtiden?
â Det Ă€r en rĂ€tt stor frĂ„ga. Allt mĂ„ste bli bĂ€ttre och det hĂ„ller pĂ„ att bli bĂ€ttre. Det administrativa sitter ihop med sporten vĂ€ldigt mycket. Nu har vi fĂ„tt en ny arena, jĂ€ttebra och det Ă€r ett stort steg för att kunna dra in mer pengar och Ă€ven locka spelare med bra trĂ€nings- och utvecklingsförutsĂ€ttningar. Sirius kan inte konkurrera med pengar sĂ„ det Ă€r viktigt. Sedan mĂ„ste marknad steppa upp och dra in Ă€nnu mer pengar, sĂ€ger Ă hman Persson och kommer sedan in pĂ„ Ărebro igen:
â Sirius mĂ„ste vara i allsvenskan ett par Ă„r sĂ„ nĂ€ringslivet fattar vad som krĂ€vs, det Ă€r en stor skillnad mot Ărebro. DĂ€r Ă€r hela nĂ€ringslivet, alla de största företagen i Ărebro, pumpar in pengar i bĂ„de hockeyn och fotbollen. Ărebro Ă€r en idrottsstad, det Ă€r inte Uppsala, i alla fall inte elitidrott.
Robert Ă
hman Persson dagarna efter beslutet att lÀgga skorna pÄ hyllan.
Det Àr inte mÄnga dagar sedan karriÀren definitivt tog slut nÀr à hman Persson sitter pÄ parkbÀnken mittemot Zinkensdamms IP i Stockholm och funderar över framtiden.
Vad ska du göra nu?
â Tankarna gĂ„r hela tiden. Jag hĂ„ller pĂ„ landa i det hĂ€r och Ă€r ganska öppen för förslag, jag har inte bestĂ€mt mig för vad jag vill göra. Jag har en business management-utbildning som jag tog nĂ€r jag spelade i Ărebro. Sedan har jag 16 Ă„rs erfarenhet av elitfotboll, det Ă€r en styrka som jag har nĂ€r jag söker jobb i nĂ€ringslivet.
Vill du vara kvar i fotbollen?
â BĂ„de ja och nej. Just nu kĂ€nner jag nog att jag vill ta ett steg ifrĂ„n för att landa i det hĂ€r, men jag har haft en dialog med Sirius.
Vad sades dÀr?
â Just nu Ă€r det coronatider sĂ„ det Ă€r inte sĂ„ att de langar fram ett anstĂ€llningsavtal utan vi har bara haft lösa diskussioner om eventuell framtid. Vad jag kan tĂ€nka mig och vad de kan tĂ€nka sig, vĂ€ldigt löst och vi fĂ„r se, sĂ€ger Robert Ă hman Persson.