”Alltid offrat allt för fotbollen”

2015 lämnade Elva Fridjonsdottir Island för att genomföra en utbytestermin i Uppsala i hennes studier som apotekare. En termin blev till ett läsår och betydligt mer än så. Nu, tre år senare, är hon fortfarande bosatt i Uppsala och doktorerar just nu inom samma ämne.

– Efter mitt examensarbete fick jag chansen att fortsätta med mitt projekt och samtidigt vara kvar i samma fotbollslag. Det var ett erbjudande som jag helt enkelt inte kunde tacka nej till, säger Elva Fridjonsdottir.

Fridjonsdottir kom till Uppsala och Gusk från Stjarnan på Island där hon spelade tre år varav två med Champions League-spel mot ryskt motstånd.

Division I-fotboll med Gusk är något annat, förstås. Men fotbollen har alltid varit en stor del av hennes liv och hon kunde inte se sig själv i Uppsala utan att få spela fotboll.

– Gusk är ett fantastiskt lag att spela med. De var väldigt välkomnade redan från början och fick mig att känna mig som en i laget direkt.

Om det blir spel även säsongen 2019 är just nu oklart. Elva Fridjonsdottir känner att hon kanske måste ställa fotbollsskorna på hyllan och inse att tiden som fotbollsspelare lider mot sitt slut.

När hon var som mest aktiv och spelade på den högsta nivån på Island tränade hon åtta gånger i veckan. Den tiden kan hon inte längre lägga ned.

– Jag älskar att spela fotboll men jag har vetat ända sedan jag var liten att det kommer att ta slut någon gång. Det är ju få tjejer som kan överleva på att bara spela fotboll, tyvärr.

Det är inte någon hemlighet att fotbollen på damsidan inte blir lika uppmärksammad som herrfotbollen, säger Elva Fridjonsdottir.

– Herrarna får oftast de bästa träningstiderna, mer uppmärksamhet i media och högre lön. Det är klart att det kanske finns mer pengar och intresse inom herrfotboll, men oavsett känns det tråkigt – och jag beundrar verkligen de tjejer som lyckas som fotbollsspelare.

Om det blir ytterligare en säsong i Gusk för Elva Fridjonsdottir återstår att se. Antingen vill hon ge allt eller inget. Att bara ge femtio procent till sporten är inget som intresserar henne.

– Jag har alltid offrat allt för fotbollen och antingen vill jag ge hundra eller inget. Jag vill inte svika varken sporten, mig själv, eller mina lagkamrater. Därför ser framtiden lite oklar ut just nu.

Intresset för fotbollen kommer hon aldrig att tappa och hon vill gärna arbeta med att lyfta intresset för damfotboll, något som ligger henne varmt om hjärtat.

– Jag skulle vilja göra något för att jobba mer för damfotbollen. Vi får se vad som händer, säger Elva Fridjonsdottir som vill skicka en passning till unga spelare.

– Det här vill jag säga till alla tjejer som spelar fotboll; Ge inte upp utan våga säga ifrån om ni känner er orättvist behandlade.