Mot Östersund kom man tillbaka från 0–2 och kunde åka hem till Uppsala med en poäng. Detta trots att truppen är fortsatt tunn och att förutsättningarna är knappa. Man måste vara imponerad av Sirius säsong.
Fredrik Bernhardsson har verkligen fått ut det mesta från den här gruppen och visst är det en kittlande tanke att fundera över hur bra det här laget hade varit med lite bättre förutsättningar? Hade man kunnat utmana Hammarby om en allsvensk plats? Ja, inte helt omöjligt faktiskt. Det enda som gör att Sirius inte är med i den absoluta toppen är den där dippen under vårens slutskede som till stor del berodde på skador på en allt för tunn trupp.
Förutsättningarna är som sagt var inte de bästa. Till Östersund åkte Sirius med fyra avbytare och ingen reservmålvakt (igen). Någon målvaktstränare finns inte och Emma Holmgren har fått söka sig till konkurrenten Hammarby för att få adekvat målvaktsträning, ni hör ju själva. Nyförvärven lyser med sin frånvaro och laget byter om i fuktskadade baracker vid Löten. Dessutom fick laget sitt flyg till Östersund avbokat och fick i stället åka buss tur och retur av kostnadsskäl. Trots detta ligger man alltså på en stabil topplacering i elitettan. Det är bara att lyfta på hatten för laget och Bernhardsson.
Samtidigt måste man fundera lite över framtiden. Det här är ingen hållbar situation i längden för Sirius. Mikaela Björklund slutar om åtta matcher och Emma Holmgren lär lämna för allsvenskan. Hur ska dessa ersättas och vad är visionen på sikt? Under tiden Sirius funderar på det kan man belåtet applådera årets lag.