”Har du någonsin sett ett bättre spel” frågade Moustafa Zeidan mig efter Sirius första match mot FC Flora. Det var total kross. Om förra årets möte mellan lagen var en tuff och jämn historia så var det här ren och skär dominans. ”Barcelona 2010 kanske” tillade Zeidan.
Många undrade säkert hur Sirius skulle påverkas av veckans exit från Jacob Ortmark. I matchen mot Flora var svaret enkelt: ingenting. Adam Hellborg hittade helt rätt i sin nygamla roll och kompletterade briljanta Zeidan och Filip Olsson, som var överallt, på bästa sätt. Backlinjen var stabil, likaså Tommi Vaiho. Laorent Shabani hade lekstuga på sin kant, Edi Sylisufaj såg fin ut i ytan och Christian Kouakou var jag nära att ge en sexa i betyg efter hans fyra mål. Man ska inte dra för stora slutsatser efter träningsmatcher, men det här var bland det bästa jag har sett.
Flora är inget dåligt lag. Under säsongen har man spelat i Europa Conference League och tagit poäng mot bland annat Partizan Belgrad. Mot Sirius hade man inte en suck. Att sätta den här insatsen en vecka innan cuppremiären smakar mumma för Daniel Bäckström. Sirius är långt, långt före jämfört med samma tidpunkt ifjol och pusselbitarna faller på plats en efter en. Visst kan det gå åt helvete sen under både cupen och allsvenskan. Det har man lärt sig vid det här laget. Jag tycker dock att vi kan konstatera att Sirius såhär den 12 februari skapat sig förutsättningar för att göra något riktigt bra den här säsongen. Med den här höjden i spelet kan man nå långt.
Och det finns mer att hämta. Jag väntar fortfarande på att antingen Aron Bjarnason eller Herman Sjögrell ska ta kommandot vad gäller höger wingbackplats. Yukiya Sugita kan man inte räkna med för tillfället och dessutom ska truppen spetsas ytterligare med Ortmarks ersättare, AKA mr X. Lördagens insats mot Flora ger samtliga blåsvarta en stor anledning till optimism i alla fall.