Vad är det som händer i Sirius? Fem raka matcher utan seger talar sitt tydliga språk sportsligt, men tidigare tycker jag att föreningen och spelarna har hanterat det. Man har kunnat gå ner till Studenternas eller Löten i de tyngsta av tider utan att märka någon större skillnad.
Så är det inte nu.
Det är en konstig stämning.
En annan känsla.
Det är en spelartrupp som inte klippt banden till sin sparkade tränare.
Och en ledarstab som är märkbart stressad, pressad och svarar med märkliga SMS.
Kan Sirius ta sig ur den här onda spiralen, helst redan på lördag mot Degerfors?
Att klubben sparkade Christer Mattiasson i december kan man ha olika åsikter om. Jag tror Sirius fick lite storhetsvansinne, men det är för tidigt att avgöra om jag har rätt eller inte. Klart är i alla fall att elitidrott fungerar såhär. Spelare kommer, spelare går. När en tränare anställs börjar också nedräkningen till att han får sparken oftast. Problemet är att Sirius inte har kunnat gå vidare.
Tydligast blev det i söndags då Mattiasson själv var på plats på Studenternas för att se matchen mot Halmstad.
Jag lade ut en bild på honom, en bild som följdes av ett gäng ”gillamarkeringar” och ”kom tillbaka”-meddelanden. Mejlkorgen och sociala medier är sedan december fylld med meddelanden om att man inte borde sparkat den omtyckte tränaren. Det känns nästan som att vissa supportrar "vill" att det ska gå dåligt för att kunna säga "vad var det jag sa?". Det är inget som hjälper Sirius direkt. Särskilt inte i det här läget.
När matchen var slut, mitt i sorgen över en platt insats och samtidigt som stora delar av publiken buade ut laget klev halva Siriustruppen upp mot läktaren för att med stora leenden krama om ”Kitten”. Det var scener som fick mig att undra. Är det här ens Engelmarks trupp – trots att det har gått ett halvår? Vad sänder det för signaler?
Och på tal om signaler. Vad var det för SMS undrar ni? Jag frågade assisterande tränaren Henrik Åhnstrand om han kunde rycka in i podden Are You Sirius? med kort varsel. Svaret? Han ville inte "klä skott" nu när det gått dåligt eftersom han inte fått vara med när det gått bra tidigare. Klä skott? Är det inte ett ledarteam? Något känns fel. Det är en känsla jag haft sedan lägret i Spanien. Andreas Engelmark och nye Max Westerberg är en enhet. Åhnstrand, som kamperade ihop med Mattiasson, en annan. Jag blir inte förvånad om något händer där.
För att Sirius ska kunna checka in i den allsvenska säsongen måste samtliga vända blad och gå vidare. Släpp det. Ni är alla där för Sirius skull, inte en tränare.
Jag tycker som sagt att det är för tidigt att döma ut den här upplagan av Sirius än. Jag har sett Daniel Bäckströms mannar 2021 rusa in i säsongen för att sedan bli en axelryckning. Och jag har sett nio raka matcher utan seger med Mattiasson 2023 bli till en rekordsäsong. Det går inte att slå fast något. Än. Och om det är någonting man vet med idrotten är det att lika fort som det går ner så kan det vända uppåt igen.
Det man kan säga dock är att det är stressat och pressat på ett sätt som var längesen jag upplevde i Siriusled. Det är något i luften, något som inte är bra. Det är inte själva poängspalten som gör mig orolig utan allt runt omkring, att fokus är på fel saker. En ledning som satsat högt och inte vunnit än. En spelartrupp där många verkar sakna det som varit. En tränarstab där det gnisslar och supportrar som inte heller kommit över Christer Mattiasson. Det sitter inte ihop och det syns både på och utanför planen. En negativ spiral börjar ta fart och för att ta sig ur den finns bara en väg.
Sirius måste börja dra åt samma håll – och börja vinna.