En uppländsk legend tackar för sig
Sagor ska sluta lyckligt. Precis som fotbollssagan om Olof Bertil Kullinger. Söndagens avsked på Studenternas var nästan för bra för att vara sant.
Carl Göransson
Foto:
Det var egentligen stort nog att han kunde göra ett inhopp inför Siriusfansen. Men Kullinger nöjde sig inte med det.
På 23 glödheta minuter hann Kullinger med att både bli varnad och målskytt inför sin hemmapublik.
Huvudpersonen själv sade så här till UNT efter matchen:
- Jag tänkte att jag måste avsluta på ett sätt som personifierar mig. Så jag snackade först till mig en varning och sedan tänkte jag, finns det något mer som personifierar mig lite mer... och då satte jag ett mål också.
Med det sköna citatet summerade han på något sätt hela sin fotbollsuppenbarelse i en enda mening. För precis sådan är ju den Olle Kullinger som fotbollspubliken och vi i media har lärt känna genom åren: Varningsbenägen. Målfarlig. Kaxig. Smart. Rolig.
Jag hör till dem som någon gång har förbannat Kullingers ovana att dra på sig varningar som ofta är så sanslöst onödiga att man tror varken ögon eller (oftast) öron.
Men ibland måste man faktiskt ta det onda med det goda.
För Kullinger är en profil av det ovanligare slaget. I intervjuer är han alltid härligt uppriktig, det verkar nästan som att han tycker någonting om precis allting. Och det är väldigt befriande att höra någon som inte bara pratar om att "ta en match i taget" och att "det gäller att ge allt".
Men - och det här är ganska viktigt att poängtera: framförallt har Olle Kullinger varit en oerhört skicklig anfallare som
oftast inte ens har behövt målchanser för att göra mål.
Det finns visserligen upplänningar som har gjort betydligt fler allsvenska matcher än de 20 som Kullinger hann med under sejouren i Halmstad.
Men finns det någon uppländsk spelare som i modern tid har betytt mer för fotbollen i Uppland?
Nej, knappast.
När Enköping gick upp i allsvenskan 2002 så gjorde Kullinger 16 mål.
När Sirius gick upp i superettan förra året så gjorde Kullinger också 16 mål. Plus det helt avgörande kvalmålet på Vilundavallen i Upplands Väsby.
Det är med andra ord ganska enkelt att misstänka att 2000-talet i fotbolls-Uppland hade varit oändligt mycket tråkigare utan Olle Kullingers avgörande insatser i både ESK och Sirius.
Och det är lika enkelt att räkna ut att fotbolls-Uppland nu blir lite tristare när Kullinger lägger skorna på hyllan.
För mätt med uppländska idrottsmått är Olle Kullinger ingenting annat än en levande legend.
Så jobbar vi med nyheter