Det har varit nÄgra dramatiska dagar för Kaisa Nilsson. Det hela började förra fredagen dÄ hon tappade kÀnseln i tungan.
â Dagen efter mĂ€rkte jag att ansiktet inte svarade pĂ„ det jag ville sĂ„ dĂ„ ringde jag sjukvĂ„rdsupplysningen och behövde Ă„ka in akut eftersom de var rĂ€dda att jag hade fĂ„tt en stroke, berĂ€ttar Nilsson och fortsĂ€tter:
â Jag Ă€r tacksam för att det inte var det sĂ„ klart, jĂ€mförelsevis sĂ„ Ă€r det hĂ€r okej. Jag kan leva med det, jag behöver vara försiktig med ögat bara sĂ„ jag inte fĂ„r nĂ„gra permanenta skador i och med att jag inte kan blinka. Ăr jag ute mycket sĂ„ tejpar jag ner ögat och har solglasögon.
Det hon pratar om Àr den förlamning som nu har drabbat halva hennes ansikte. Ena sidan av lÀppen hÀnger ner nÀr vi pratar och hon kan inte heller blinka pÄ det ena ögat.
â Jag har fĂ„tt en sjukdom som heter Bells Pares som pĂ„verkar ansiktsmotoriken sĂ„ jag har fĂ„tt en halvansiktsförlamning som gör att jag har lite svĂ„rt att prata och jag kan inte blinka med mitt vĂ€nstra öga. Jag försöker landa och vĂ€nja mig vid hur det Ă€r. Man vet inte riktigt vad det beror pĂ„, det Ă€r en superspeciell sjukdom.
LÀkarna tror att det Àr en tidigare sjukdom som kan ha utlöst det hela.
â Jag hade covid för nĂ„gra veckor sedan och man tror att det kan ha varit den utlösande faktorn. Det kan ta upp till fyra mĂ„nader innan det klingar av, men det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att det blir bestĂ„ende men som man kanske ocksĂ„ fĂ„r gĂ„ in och göra botox-justeringar pĂ„.
Hur kÀnns det nu efter en dryg vecka?
â Jag kan forcera fram saker, men de vanliga sakerna hĂ€nger inte med eller vad man ska sĂ€ga. Man skĂ€ms lite ocksĂ„, man stĂ„r och skrattar med halva ansiktet och ser ut som âTwo-Faceâ i Batman ungefĂ€r. Det Ă€r mer det, sjĂ€lvförtroendet pĂ„verkas ocksĂ„ nĂ€r man inte ser ut som man Ă€r van vid. Jag kĂ€nner att det inte lirar riktigt.
Trots allt detta sĂ„ stod alltsĂ„ Nilsson hela matchen för Gusk nĂ€r man trĂ€ningsspelade mot Rimbo (seger med 3â0).
â Wow. Hade nĂ„gon sagt för en vecka sedan att jag skulle kunna spela i dag sĂ„ hade jag sagt att det var skitsnack. Jag Ă€r jĂ€tte, jĂ€ttelycklig och supertacksam. Jag försöker bara njuta av att jag lyckats anpassa mig sĂ„ pass mycket samtidigt som jag Ă€r jĂ€ttenoga med ögondroppar och allt sĂ„dant.
Hur pÄverkar det dig i spelet?
â Det blĂ„ste en hel del och eftersom jag inte kan blinka sĂ„ blir det tĂ„rar i ögat. SolstrĂ„larna flyter ut mer sĂ„ jag fĂ„r koncentrera mig. Det tvingar mig att vara fokuserad hela tiden och noggrann med det jag gör vilket kan vara bra.
En mÄnad ÄterstÄr till seriestart för Gusk och mÄlvakten tycker att det ser lovande ut inför debuten i elitettan för de gulsvarta.
â Jag tycker vi ligger bra till. Vi börjar komma ihop mer och mer, det Ă€r superbra att vi har haft sĂ„ mĂ„nga matcher för det Ă€r dĂ€r vi behöver sĂ€tta samarbetet. Det Ă€r Ă€ndĂ„ mĂ„nga nya spelare Ă€ven om mĂ„nga kĂ€nner varandra och har spelat ihop. Vi nöter pĂ„, jobbar pĂ„ detaljer sĂ„ det kĂ€nns hoppfullt.
Hon har varit nÄgot av en institution i Uppsalafotbollen de senaste tio Ären sedan hon vÀrvades frÄn GÀvle. I Är firar hon tio Är som Uppsalabo.
â Jag har tĂ€nkt pĂ„ att testa nĂ„got annat nĂ„gra gĂ„nger, men jag trivs vĂ€ldigt bra hĂ€r. Uppsala Ă€r hemma och jag kommer vara kvar hĂ€r för evigt. Uppsala blir aldrig av med mig och troligtvis inte heller Gusk. De fĂ„r jaga ut mig i sĂ„dant fall, sĂ€ger Nilsson.