Hansson gjorde mål mot Grekland i EM 2008.
UNT i Spanien
Solen skiner återigen över träningsplanen i Marbella. Petter Hansson dröjer sig kvar länge och pratar med sportchefen Ola Andersson. Han gillar inte att göra intervjuer, men när det bjuds på sådana här förutsättningar så kan han inte tacka nej.
– Jag har varit mycket i media, mycket på tapeten som spelare. Det skrivs så mycket och det är väl en del i det. Sedan har jag inget behov av det. Det är ganska skönt att få vara anonym och göra vad man vill när man är privat, säger Hansson.
Han har en minst sagt imponerande karriär. Knappt 50 landskamper, mål i EM och spel i Heerenveen, Rennes och Monaco. Efter den sista säsongen 2012 i Frankrike skulle det inte bli någon mer fotboll för mittbacken var tanken.
– Jag sa själv att när jag slutade spela fotboll så skulle jag aldrig hålla på med fotboll mer. Jag var ganska trött på det då kände jag.
Så blev det inte. Familjen Hansson flyttade till Uppsala och det dröjde bara några månader innan han hade satt på sig skorna igen för att försöka rädda kvar Sunnersta i de lägre divisionerna.
– Det gick ju bra, vi klarade oss kvar det året. Första matchen kommer jag ihåg att vi fick storstryk och jag var bland de sämsta på planen, men sedan vann vi de tre sista.
Att Söderhamnssonen hamnade i Uppsala kan man tacka hans bror för.
– Under tiden vi bodde utomlands så var vi lite i Uppsala när vi var hemma i Sverige. De sista åren i Sverige bodde vi i Halmstad och kände väl att det var lite för långt från familj och vänner även om vi trivdes jättebra. Det stod mellan Uppsala och Gävle när vi bodde utomlands, men eftersom jag har brorsan i Uppsala så har jag varit mer där och hittade ett fint hus. Jag trivs bra.
Egentligen ville Hansson inte hålla på med fotboll efter avslutad karriär.
Ola Andersson lockade sedan in Petter Hansson som instruktör i Sirius akademi och resten är, som det brukar heta, historia. Hansson blev akademichef och byggde upp mycket av infrastrukturen i akademin som under de åren producerat flera allsvenska spelare.
– Vi har gjort en jättebra resa där många har varit delaktiga. Framför allt spelarna som har tagit ansvaret. Det är ju upp till spelarna även om man försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt vid sidan om. Det är fortfarande upp till spelaren själv att ta sista steget, säger Hansson och fortsätter:
– Det är svårt, jättesvårt, men jag tycker att vi med åren har kunnat bygga upp saker som kanske underlättar vissa steg på vägen, att kunna gå från juniorfotboll till seniorfotboll. Det är det största steget du tar under hela karriären. Där behöver man vara duktig som förening att hjälpa spelarna också.
Hur mycket nytta har du haft av att vara förre landslagsspelaren Petter Hansson när du arbetat i akademin?
– De här killarna som är uppe nu är så vana. Jag har haft dem sedan de var 13, 14 år och de har sett mig veckovis i träning. Jag tror inte det är en stor grej och det var ganska längesen också. De vet nog att jag har varit med i landslaget, men inte så mycket mer.
Sommaren 2019 behövde Sirius få stopp på blödningen. Man hade släppt in rejält med mål i flera matcher och för att förstärka det omaka tränarparet Mirza Jelecak och Henrik Rydström kallade man in Hansson till ledarstaben. Fokus var att stärka försvarsspelet genom den förre mittbacken.
– Jag hoppade in där och var med under hösten fullt ut. Då släppte jag också akademin lite och kunde fokusera mer på A-laget. Jag kände väl kanske inte riktigt då att det var det som var spåret. Jag trivdes väldigt bra i akademin. Vi gjorde bra saker, vi växte år för år och känslan var att vi också fick fram bättre spelare för varje år. Det var ett svårt val.
Hansson har sedan funnits med som en resurs kring A-laget, men inte på heltid. Under fjolåret kände han dock att det blev för mycket och han ställdes inför ett val.
– Jag hann inte med allt jag skulle göra. Hade jag gjort mycket med A-laget så hade jag dåligt samvete för akademin och tvärtom. Då blev det ett beslut under året att det skulle bli antingen det ena eller det andra och efter lite samtal och funderingar så blev det A-laget vilket är jätteroligt.
Du kom in 2019 med tydligt försvarsfokus, hur ser fördelningen ut nu i ledarstaben?
– Daniel (Bäckström) har det övergripande ansvaret och ofta om man tittar hur vi angriper problemen så mynnar det kanske ut i att jag kollar mer försvarsspel. Jag tror inte att jag kollar så mycket mer försvarsspel eller anfallsspel än vad Theo (Olsson) gör utan det är nog mer hur vi angriper problemen. Jag ser kanske en försvarslösning medan han ser en offensiv lösning. Det tror jag skapar en bra dynamik, att man kan se båda sidor. Jag tror inte att jag har superansvar för försvarsspelet utan det har vi tillsammans. Vi har lite olika ingångar och det är både intressant och lärorikt.
Hur ser du på säsongen som kommer?
– Vi ska bli bättre än vad vi varit tidigare år och det gäller alla bitar både på och utanför planen.
Brorsonen Noel Hansson debuterade i allsvenskan 2020.
Brorsan lockade alltså Petter Hansson till Uppsala där han sedermera hamnade i Sirius. Och på Sirius läger i Marbella så finns brorsonen Noel Hansson med på planen. Noel Hansson, som precis som Petter är mittback, har ett lärlingskontrakt med klubben och debuterade för Sirius i allsvenskan redan 2020.
– Det är roligt. Det är alltid trevligt. Likväl som alla andra spelare så är det upp till honom att bevisa att han ska vara här. Det är inga konstigheter.
Får man slå av och på när man är tränare och spelare respektive farbror och brorson?
– Lite så blir det. Man får ha en relation när man är tränare och en relation när man är vid sidan om. Ibland är man lite i gråzonen, men jag tycker att både han och jag hanterar det bra. Det är bara roligt.
Hansson hade som sagt aldrig tänkt tanken att bli tränare efter karriären. När solen skiner på Sirius i Marbella är det dock han som står på planen och ger instruktioner. Han håller sig helst undan rampljuset och därför har han inte heller några huvudtränarambitioner.
– Jag tror inte jag är ett huvudtränarämne utan jag är här för att hjälpa till, punkt slut. Sedan får vi se, jag sa att jag aldrig skulle bli tränare och nu är jag plötsligt det i allsvenskan. Jag får knappt uttala mig om framtiden, skrattar Hansson.
Och trots att han står där på planen så tar det nog ett tag innan han ser sig själv som en allsvensk tränare.
– Jag ser mig kanske fortfarande inte som en tränare haha. Jag gör så gott jag kan, säger Petter Hansson.