Den den här säsongen så omsätter Föreningen svensk elitfotboll (Sef), enligt källor till UNT, sammanlagt 320 miljoner kronor där intäkterna kommer från tv-rättigheter, spelbolag och andra partners. I den summan är 15 miljoner öronmärkta till i huvudsak administration och utveckling, likaså 40 miljoner för olika projekt som tipselit-serierna och veckans match. Kvar för klubbarna att dela på blir 265 miljoner kronor, där 199 miljoner (75 procent) tillkommer allsvenskan och 66 miljoner (25 procent) går till superettan. Dessa fördelas sedan utifrån en fördelningsnyckel där pengarna differentierat tilldelas klubbarna procentuellt utifrån placering (superettan) samt historisk plats under de senaste fem säsongerna (allsvenskan).
En tredjeplats i superettan ger i år till exempel 5,2 miljoner kronor, medan en 13:e till 16:e plats i allsvenskan (samma belopp) ligger på 10,7 miljoner kronor. Alltså dubbelt så mycket i grundpengar som ligger potten när Sirius kvalar mot Falkenberg.
Sefs generalsekreterare, Mats Enquist (bor i Bälinge), vill inte kommentera UNT:s uppgifter i detalj, men kan uttala sig i generellt i frågan.
– Det jag kan säga är att vi har lyft våra avtal med 60–70 miljoner kronor de senaste åren och kommer lyfta den summan ytterligare de kommande åren, säger han.
Hur ser du på fördelningen mellan allsvenskan och superettan?
– Det finns två ligor med 16 lag i varje som alla sitter med i Sef. Uppgörelsen är helt och hållet styrt efter hur lagen kunde komma överens.
Sef har som mål att allsvenskan på sikt ska bli Nordens bästa liga. Enligt Mats Enquist är man där redan i dag sportsligt och publikt, men har en liten bit kvar ekonomiskt.
– Vi kanske inte kommer att nå dit nästa år, men vi arbetar för att nå dit snarast möjligt.
Varför har svensk fotboll lyft sig, enligt dig?
– Man kan kalla det för ett flerfrontsarbete där det handlar om både imagefrågor, sportsligt varumärke, publik, säkerhet, supportrar och evenemang samt flera andra saker som vi har fått renovera. Om jag jämför med när jag var liten och gick på fotboll på Studenternas så ser det likadant ut där i dag. Man måste bestämma sig för att ta nästa steg och det har Uppsala tagit nu. I allsvenskan i dag har vi flera lag som har gjort den resan. I år är det 13 eller 14 lag som har höjt sitt publiksnitt, säger Mats Enquist.
Kvalmotståndaren Falkenberg var i superettan en jämförbar klubb med Sirius storleksmässigt. För två år sedan gick den halländska klubben upp i allsvenskan efter att ha spelat i superettan i elva raka säsonger. För Falkenberg innebar avancemanget avsevärt större ekonomiska ramar.
– Vi omsätter i dag cirka 27 miljoner kronor i allsvenskan jämfört med runt de 17 miljoner som vi hade i superettan, för hela föreningen. De stora skillnaderna är utan tvekan de centrala medlen från svensk elitfotboll samt ökade sponsor- och publikintäkter, säger Falkenbergs klubbchef Patrik Lundgren som i superettan hade ett publiksnitt på 2 200 när de gick upp och runt 3 600 förra säsongen i allsvenskan.
Hur mycket höjde ni sponsringen med i allsvenskan?
– Den har blivit dubblerad. Falkenberg är en liten stad (42 754 invånare i kommunen, reds anm.), men våra lokala sponsorer är väldigt viktiga och trogna och det är mestadels de som har höjt sina sponsorintäkter och som har gjort att vi har dubblerat sponsorintäkterna, fortsätter Lundgren som inte vill avslöja några summor, men där det troligen handlar om en höjning från 4–5 miljoner till 8–9 per år.
Men det är inte bara intäktskontot som ökar i allsvenskan. Utgiftsposterna blir även större där framförallt spelarlönerna växer lavinartat, men Patrik Lundgren nämner även andra omkostnader kring arrangemangen som säkerhet.
Fotnot: Sirius omsatte 26,5 miljoner kronor för 2014 (hela föreningen) och hade cirka 7,3 miljoner kronor i sponsorintäkter.