NÀr vi trÀffas Àr det precis en vecka sedan korsbandsoperationen, sÄ den första frÄgan nÀr vi sÀtter oss ner pÄ Sannas soliga balkong Àr rÀtt enkel. Den handlar helt enkelt om hur hon mÄr hÀr och nu.
â Det gĂ„r fortfarande vĂ€ldigt upp och ner. Man gĂ„r frĂ„n att spela fotboll varje dag till att inte kunna trĂ€na eller göra nĂ„gonting, sĂ„ det Ă€r en stor omstĂ€llning, sĂ€ger hon.
â Det jobbigaste var nog att gĂ„ och vĂ€nta pĂ„ besked. NĂ€r jag vĂ€l fick beskedet sĂ„ kunde jag ju pĂ„börja min rehab. DĂ„ kunde jag bygga upp styrkan runt om knĂ€et och blicka framĂ„t. Det kĂ€ndes pĂ„ nĂ„got sĂ€tt som man Ă€r pĂ„ vĂ€g tillbaka, Ă€ven det Ă€r lĂ„ngt kvar.
Till vardags arbetar Sanna som byggprojektledare. För tillfÀllet Àr hon sjukskriven men förhoppningen Àr att hon, i alla fall pÄ distans, snart ska kunna arbeta och komma tillbaka till rutinerna.
Men att komma tillbaka till rutinerna i form av fotbollsmatcher och trÀningar kommer att dröja. Sanna berÀttar att rehabiliteringen kommer ta ungefÀr nio mÄnader. Och nÀr rehabiliteringen Àr över sÄ Àr Àven Gusks sÀsong det.
Inför sÀsongen beskrev min kollega att fjolÄret var din bÀsta sÀsong nÄgonsin och han frÄgade sig om det kunde bli bÀttre i Är. KÀnde du ocksÄ sÄ?
â Absolut. Hade jag inte skadat mig sĂ„ kĂ€ndes det verkligen som jag skulle varit bĂ€ttre Ă€n nĂ„gonsin. Men ja.. det Ă€r trĂ„kigt, sĂ€ger Sanna och tystnar.
Ăven om sĂ€songen 2024 inte kommer bli som hon eller nĂ„gon annan hoppats pĂ„ sĂ„ lyfter hennes kĂ€nsla inför den en intressant frĂ„ga. Varför Ă€r hon som bĂ€st som 33-Ă„ring.
â Haha, jag vet inte. Jag har trivts vĂ€ldigt bra i Gusk de senaste sĂ€songerna. Det Ă€r ett bra lag, en vĂ€ldigt bra ledarstab och vi har bra tempo pĂ„ trĂ€ningarna. Sedan har jag inte missat en enda trĂ€ning under 2022 och 2023 sĂ„ det kanske ligger i att jag fĂ„tt kontinuitet i trĂ€ning och matchande samtidigt som det Ă€r en bra nivĂ„.
â Jag var ju med Gusk nere i division 1 och det Ă€r ju en lĂ€gre nivĂ„, dĂ„ blir det ocksĂ„ svĂ„rare att utvecklas sjĂ€lv. Och nĂ€r jag nyss hade fyllt 20 Ă„r var jag tre sĂ€songer i IK Sirius men dĂ€r hade jag oflyt med skador och fick inte riktigt chansen. Men jag vet inte, och nu spelar det ju ingen roll, sĂ€ger Sanna och kollar mot sitt nyopererade vĂ€nsterknĂ€.
Skadan skedde i Gusks genrep mot Norrköping. Sanna berÀttar att det kÀnns extra jobbigt att skadan uppstod i en betydelselös trÀningsmatch.
â Ja, just det. Det var mot Norrköping. Jag har helt förtrĂ€ngt den matchen. Jag har inte ens kollat pĂ„ skadan i efterhand, jag har inte velat.
Minns du vad du kÀnde nÀr du skadade dig?
â Jag kommer inte exakt ihĂ„g, jag har som sagt försökt förtrĂ€nga det, men jag tror det var en rensning frĂ„n vĂ„r spelare. Jag sprang för att möta bollen och skulle göra en vĂ€ndning och dĂ„ vek sig knĂ€et. Det kĂ€nns som att lĂ„ret gick Ă„t ett hĂ„ll medan mitt knĂ€ och skenben gick Ă„t det andra.
Sanna berĂ€ttar att hon direkt efter matchen undersökte knĂ€et pĂ„ nĂ€rakuten. DĂ€r fick hon höra att det bara var âen mindre skadaâ, men efter nĂ„gra dagar kom beskedet att korsbandet var av.
â Innan matchen mot Norrköping hade jag varit sjuk i nĂ„gra veckor och jag kĂ€nde att nĂ„got var litet fel i knĂ€et redan innan Jag gjorde illa mig lite i trĂ€ningsmatchen mot Ărebro SK sĂ„ jag gick och haltade en vecka. Men Norrköping var vĂ„rt genrep och jag ville komma i matchform inför seriestarten, berĂ€ttar hon.
â Det Ă€r sĂ„ irriterande att jag inte lyssnade pĂ„ kroppen utan i stĂ€llet spelade bara för att jag ville. Det Ă€r nĂ„got jag Ă„ngrar. Sedan vet man inte om korsbandet Ă€ndĂ„ gĂ„tt av nĂ„gon vecka senare, men jag Ă„ngrar att jag inte kollade upp det innan med nĂ„gon specialist, sĂ€ger hon.
NÀr vi börjar prata om vad Sanna saknar mest med fotbollen har hon svÄrt att bestÀmma sig. Det finns sÄ mycket.
â Jag kan fortfarande vara med i omklĂ€dningsrummet under matcher, men det blir ju inte pĂ„ samma sĂ€tt. Sedan saknar jag att trĂ€na och tĂ€vla. Att fĂ„ vinna, oavsett om det bara Ă€r trĂ€ning eller match, ger mig kickar.
Skulle du beskriva dig sjÀlv som en adrenalinjunkie?
â Haha, kanske, skrattar hon fram.
â Men jag hĂ„ller inte pĂ„ med sporter som slalom, surfing eller sĂ„. Jag spelar bara golf.
Men det Àr inte sÄ mycket adrenalin?
â Jo, man fĂ„r adrenalin nĂ€r man fĂ„r till ett perfekt slag. Och samtidigt kan man bli helt galen. Golf har sĂ„ smĂ„ marginaler, det gĂ„r inte att kĂ€mpa sig till ett bra resultat dĂ„ som i fotboll. DĂ„ Ă€r det bara fokus och teknik. Och pĂ„ nĂ„got sĂ€tt lockar det.
Efter intervjun ska Sanna ner pÄ Gusks trÀning. Men medan tjejerna i laget kommer fÄ springa runt med en fotboll bestÄr hennes egen trÀning av att försöka lyfta sitt opererade ben nÄgra centimeter.
â Det Ă€r nĂ„got jag haft problem med. Att behöva hĂ„lla tillbaka. Hade nĂ„got sagt Ă„t mig att jag kommer tillbaka dubbel sĂ„ snabbt om jag gör dubbel sĂ„ mĂ„nga repetitioner sĂ„ hade jag gjort det. Men ett korsband fungerar inte sĂ„. I stĂ€llet handlar det om att repetera lĂ€tta övningar.
Men utöver fotbollen och adrenalinet. Vad Àr det jobbigaste i vardagen?
â Det Ă€r att jag kĂ€nner mig sĂ„ begrĂ€nsad, sĂ€ger hon och fortsĂ€tter:
â Det var faktiskt sjukt, dagarna innan operationen hade jag flera mardrömmar om att jag var instĂ€ngd i en byggnad eller ett rum. Det pĂ„gick flera nĂ€tter. Och det var vĂ€l för att man kĂ€nde sig sĂ„ begrĂ€nsad. Och nu Ă€r det lite kĂ€nslan att jag lever den mardrömmen.
Sanna fortsÀtter att berÀtta att dagarna blir rÀtt isolerade. Men trots det Àr kvÀllarna oftast jobbigast eftersom hon knappt kan sova. Hon berÀttar att knÀet vÀrker i alla möjliga sovstÀllningar.
â De första fem nĂ€tterna efter operationen vaknade jag varje halvtimme och bara vĂ€ntade pĂ„ att kunna gĂ„ upp. Och sedan tar allting sĂ„ lĂ„ng tid. Jag kan knappt laga mat men samtidigt tar det sĂ„ lĂ„ng tid att gĂ„ ner pĂ„ stan och Ă€ta. Men som tur Ă€r har mamma och pappa stĂ€llt upp och servat mig med mat, skrattar hon fram.
Innan samtalet tar slut sÄ dyker Àven "domedagsfrÄgan" upp. Hur ser den nyblivna 33-Äringen pÄ att rehabilitera sig en hel sÀsong. Har hon verkligen orken och lusten att arbeta för en comeback?
â Absolut, jag Ă€r en vĂ€ldigt envis person. Sedan vet man ju aldrig hur det gĂ„r, men jag kommer göra allt för att komma tillbaka Ă€nnu starkare nĂ€sta Ă„r, sĂ€ger Sanna och fortsĂ€tter:
â Jag tror inte att det blir nĂ„got problem. Nu fĂ„r jag en chans att verkligen bygga upp kroppen styrkemĂ€ssigt och jag kommer vara Ă€nnu mer spelsugen nĂ€sta sĂ€song. Det kanske till och med Ă€r positivt, sĂ€ger hon leende i solskenet.