Det är tisdag morgon. Hustrun – och partiledaren för Kd – Ebba Busch Thor har gått till jobbet i riksdagen. UNT möter Niklas Busch Thor på ett fik en utspark ifrån där de bor i veckorna i centrala Stockholm. Med sig har han sonen Birger, sju månader, som är på ett strålande humör och gärna själv vill delta intervjun med sitt bebisspråk.
Men anledningen till intervjun är inte av trivselkaraktär. Siriuskaptenen vill nu när säsongen är över berätta om vad det egentligen var som hände runt midsommar när han för andra gången i år akut fick tillkalla ambulans. Han vill lägga det bakom sig.
– Jag var ute med Birger och gick och så plötsligt ramlande jag ihop. Sedan minns jag inget mer. 45 minuter senare vaknade jag upp med bitmärken på läpparna och tungan. Det var riktigt obehagligt, säger Busch Thor när han beskriver sitt epilepsianfall.
Diagnosen kom egentligen redan under våren när mittfältaren för första gången fick åka ambulans, efter att han drabbats av hjärtflimmer. Men trots mediciner kom anfallet.
– Jag har tidigare haft kortare frånvaroattacker som ökar med stress och sömnbrist, men något liknade har jag inte varit med om, fortsätter Siriuskaptenen och poängterar att han inte haft något anfall sedan midsommar när det hände.
Skälet till varför Niklas Busch Thor nu går ut med sin sjukdom har sin förklaring.
– Det blev så mycket med annat och jag kände att det redan varit så mycket om mina tidigare skador och hjärtflimret att jag bara ville fokusera på fotbollen. Det kändes nästan lite pinsamt.
Spelmässigt bidrog detta, tillsammans med hjärtflimret och fotskadan, att Siriuskaptenen inte kom upp i den nivå han önskat under säsongen.
– Jag blev även lite trött av medicinen, men det var bara att kämpa på, säger Busch Thor som även fått mindre sömn än tidigare med tanke på den nya papparollen i familjen.
Enligt Siriusspelaren finns det inte så mycket forskning kring epilepsi och fotboll på elitnivå, trots att ett par kända namn genom åren haft sjukdomen som exempelvis Klas Ingesson.
– Det som läkarna har sagt är att jag får känna mig fram, och att det bara är att köra på.
Hur har klubben ställt upp för dig i det här?
– Jättebra. Framförallt har tränarna (Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf) haft stor förståelse för min situation då jag nu kör en del av försäsongspassen på egen hand. När jag fick beskedet om epilepsin sa läkarna att jag inte fick köra bil på ett år, vilket gjort att belastningen blivit högre för Ebba då det blir svårt att ta mig någonstans. Jag har fyra kilometer till busstationen och behöver ofta skjuts. Patrick Hopkins har också hjälp mig mycket och hämtat mig, det betyder mycket.
Hur ser du på din fotbollsframtid?
– Jag kommer att satsa vidare och jag känner en stor revanschlust inför det som hände i år, dels med tanke på att vi föll på målsnöret i allsvenska kvalet, dels för min egen del att jag känner att jag inte kom upp i den nivå jag vet att jag har i mig och inte bidrog så mycket som jag velat. Det skulle inte kännas värdigt att sluta på det här sättet, säger Niklas Busch Thor som haft ett minst sagt motigt år fotbollsmässigt och nu blickar framåt.
Kanske han och Sirius rent av får sin revansch och spelar i allsvenskan 2017.