En samling vÀrldsspelare frÄn europeiska toppklubbar mot en gulklÀdd elva som har sin största styrka att de numera Àr just ett LAG.
Hugo Lloris, Tottenham, Paul Pogba, Manchester United och Antoine Griezmann, Atletico Madrid var nÄgra i det ena laget.
Robin Olsen, FC Köpenhamn, Albin Ekdal, Hamburg och Ola Toivonen, Toulouse nÄgra i det andra.
Det var lite grann av förutsĂ€ttningarna inför VM-kvalmatchen i Paris mellan gruppfavoriten â och EM-finalisten â Frankrike mot Sverige.
Den hÀr gÄngen rÀckte det nÀstan för "blÄgult".
I 57 minuter fick inte stjÀrnorna ihop det.
Till ett lag.
Det fick Sverige. I stort sett hela matchen.
Men att Frankrike pĂ„ intet sĂ€tt Ă€r omöjligt att ta poĂ€ng av i sĂ„dana hĂ€r sammanhang sĂ„g jag med egna ögon i den första kvalomgĂ„ngsrundan. Samtidigt som Sverige efter stor möda fick med sig 1â1 hemma mot NederlĂ€nderna satt jag pĂ„ en sydfransk bar (hĂ€lsade pĂ„ mina förĂ€ldrar) och sĂ„g Les Bleus âbaraâ fĂ„ med sig 0â0 borta mot Belarus. FransmĂ€nnen hade otrolig svĂ„rt att skapa nĂ„got (hade visserligen tvĂ„ ramtrĂ€ffar) i det lĂ„ga tempot mot det tillbakadragna hemmalaget.
Det hade de nu ocksÄ.
Men en fast situation (Paul Pogba i 58:e) och ett tappat inlÀgg av Robin Olsen (Dimitri Payet i 65:e) gjorde att det blev hemmaseger.
Innan dess hade Emil Forsberg gett Sverige ledningen i den 54:e minuten pÄ en frispark vars bollbana helt stÀllde Lloris i det franska mÄlet.
Jag har tidigare skrivit att den nye förbundskaptenen Janne Andersson haft nÄgon sorts ambition om att fÄ det svenska landslaget att bli sÄ likt ett klubblag som det bara gÄr (han har sjÀlv den bakgrunden frÄn lÀgre serier till allsvenskan). En sund instÀllning dÄ Sverige utan Zlatan Ibrahimovic inte lÀngre har nÄgot större affischnamn.
Och att laget har mÄtt bra av det hÀr har det funnits flera exempel pÄ sedan Andersson tog över. Bara en sÄdan sak som den öppnare och generösare instÀllningen till media och att allmÀnheten i högre utstrÀckning kan fÄ ta ta del av trÀningarna.
Att gruppdynamiken ocksĂ„ Ă€r pĂ„ vĂ€g Ă„t rĂ€tt hĂ„ll kan bilderna pĂ„ Instagram med pizzafirandet och ölen i Friends Arenas badkar efter 3â0-segern hemma mot Bulgarien var ett ytterligare exempel pĂ„. Eller att ett gĂ€ng i truppen under onsdagsnatten (liksom jag sjĂ€lv) följde #kvalvaka-matchen mellan Karlberg och IFK LuleĂ„ via en handskakig live-stream. SĂ„nt ska inte underskattas i lagsammanhang.
Men det viktigaste Ă€r sĂ„ klart det som hĂ€nder ute pĂ„ planen dĂ€r flera nya spelare (med landslagsmĂ„tt) har fĂ„tt chansen och â tillĂ„tits â att ta den. SjĂ€lv blev jag imponerad av hur debutanten (i tĂ€vlingssammanhang) Emil Krafth spelade mot just Bulgarien och givetvis av Ola Toivonen som dĂ„ var tillbaka frĂ„n Erik HamrĂ©ns frysbox. I förlustmatchen mot Frankrike var vĂ€nsterbacken Ludwig Augustinsson mitt utropstecken.
Janne Andersson bygger frĂ„n grunden. Det borgar gĂ„tt för framtiden dĂ€r den slitna men gĂ„ngbara parollen âensam Ă€r stark, tillsammans Ă€r vi starkareâ kĂ€nns mer aktuell Ă€n nĂ„gonsin. Kanske rĂ€cker det Ă€nda till VM i Ryssland trots nederlaget pĂ„ Stade de France.